Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 NILS GENELL.
uppsatser. Vad först beträffar katalogkorten över böcker representera de
ett problem som SAB kan sägas ha ventilerat eller åtminstone haft ögonen
på från början av sin tillvaro. Biblioteksbladet 1917 innehåller en artikel
av Knut Tynell om »Tryckta katalogkort)), vari dels redogöres för
förhållandena pä ifrågavarande! område i de skandinaviska grannländerna
och eljest i utlandet, dels skisseras ett förslag till frågans lösning i Sverige,
ett förslag, som säger sig icke avse ))att omedelbart söka få till stånd en
tryckning)). Ty, heter det vidare, ))ett företag av denna art kan tydligen
ej sättas i gång utan grundliga förberedelser, och det förutsätter en ej
obetydlig anslutning från bibliotekens sida. Det vore därför
synnerligen önskvärt, att så många intresserade som möjligt ville inom den
närmaste tiden meddela, om deras bibliotek skulle vara villiga att abonnera
på eller i större utsträckning inköpa tryckta kort (helst med angivande
av det antal ex., som skulle behövas av varje kort) samt eventuella
önskemål med avseende på kortens utstyrsel, kataloguppgifternas redigering och
lämpligaste formerna för försäljningen. Biblioteksbladet inför också med
nöje inlägg, som belysa frågan från nya synpunkter.))
Artikelförfattaren avsåg som sagt icke en omedelbar tryckning. Och
en faktor som framhålles i artikeln, nämligen den bristande enhetligheten
i katalogiseringsprinciperna i olika bibliotek, kan väl förmodas ha verkat
hämmande på frågans vidare utveckling.
Det dröjde fem år innan nästa inlägg följde. Biblioteksbladet 1922 har
en artikel av J. L. Samzelius rörande tryckta katalogkort, vari till en
början konstateras att bibliotekskonsulenten Tynells vädjan av år 1917
förklingat ohörd, snarast på grund av ))ekonomiska betänkligheter)). Vidare
heter det:
))Folkbibliotekens ställning är så svag, att man säkerligen ansett
subskriptionen å tryckta katalogkort alltför kostsam i betraktande av det
ringa antal nya böcker man varit i tillfälle att förvärva.
Vill man realisera detta önskemål måste man nog vända sig till de
bibliotek, som på katalogiserandet av svensk litteratur offra avsevärt högre
belopp, nämligen dem, som i arkivleverans mottaga hela den svenska
bokproduktionen med skyldighet att ställa den till forskningens
förfogande. Visar det sig ekonomiskt fördelaktigt för dem att i likhet med flera
stora utländska universalbibliotek övergå till att trycka alla sina
katalogkort — över såväl äldre som nyare, utländsk som svensk litteratur —,
då kan frågan betraktas som löst även för övriga bibliotek i landet.))
Som bekant löstes frågan emellertid inte på så sätt. Iakttagelsen av
folkbibliotekens svaga ställning och dess roll i sammanhanget är säkert
alldeles riktig. Och det är kanske rimligt nog att det dröjde tills man hunnit
ett stycke på andra sidan det viktiga året 1930, innan folkbiblioteken voro
kapabla att uppträda som avnämare av tryckta katalogkort. Då förelågo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
