Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 NILS GENELL.
Att SAB under årens lopp icke sällan och på flera olika sätt kommit i
kontakt med vad man kan kalla den bibliotekspolitiska utvecklingen är
en självfallen sak. Redan 1918 gjorde föreningen genom sin styrelse en
av utvecklingen i Danmark inspirerad framställning om revision av de
då gällande statsbidragsvillkoren för folkbibliotek och år 1921 på liknande
sätt en framställning om ändrade villkor för folkskolornas bibliotek.
Under tjugotalet bereddes föreningen tillfällen att yttra sig över de statliga
utredningar på biblioteksområdet som då gjordes — och som kommo att
bilda grunden för nu gällande biblioteksförfattningar — samt ingick, för
övrigt även under trettiotalet, pä eget initiativ till vederbörande
myndigheter med framställningar i dithörande frågor. Att här i detalj
redovisa varje åtgärd av dylik beskaffenhet som föreningen har bakom sig
kan väl dock ej lämpligen låta sig göra. Några av de mera
uppmärksammade frågor från senare år, där föreningen har haft att ta ställning, torde
väl vara Bibliotekslånesakkunnigas utredning 1935 och
sakkunnigutredningen i karenstidsfrågan m. m. 1937.
Synnerligen mycket är därefter knappast att tillägga om SAB:s
verksamhet, då ju ofullbordade projekt och skrinlagda planer icke äro
speciellt lockande att dröja vid. Några av dem som varit å bane kunna kanske
dock i förbigående nämnas. Dit kan räknas frågan om bokbilar i Sverige,
om s. k. mönsterbibliotek enligt danskt exempel och om filmen i
bibliotekspropagandans tjänst. Vad biblioteksfilm beträffar väcktes ett förslag
om en sådan år 1935 av centralbibliotekarie Tora Hammarskiöld. SAB
tog upp saken och en film åstadkoms, av Svensk filmindustri, till
Ystads-utställningen »Fritiden» 1936. Den lär emellertid ha varit
otillfredsställande ur bibliotekssynpunkt; SAB:s styrelseprotokoll från den ’/s 1936
rymmer en anteckning därom.
En verklig biblioteksfilm kan väl alltså fortfarande — liksom
bokbilarna och mönsterbiblioteken — betecknas som önskemål för
framtiden.
Men vad som framför allt får kallas en endast påbörjad uppgift för
SAB är biblioteksfolkets löneproblem. Visserligen bildades år 1938 Svenska
folkbibliotekarieföreningen som en fackmässig sammanslutning av
yrkesbibliotekarier, men löneproblemen nå till stor del utanför denna, och så
visst som det aldrig kan upphöra att ^^ara angeläget för SAB att biblioteks-
I Q 1 c Jönköpings stadsbibliotek får egen byggnad och blir fyra är senare landets
tionde centralbibliotek. Utlåningshallen.
IQ 2 6 Också de vetenskapliga biblioteken utbyggas och moderniseras. Lunds
univer-sitetsbiblioteks nya boktorn tagas i bruk. Paviljongen på taket är
personalens lunchrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
