Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 NILS GENELL.
yrket — över hela linjen — får en god rekrytering och biblioteksarbetet
ökat gehör i samhället, lika visst kunna löneproblemen ej heller av SAB
förbigås. Föreningen förbereder också ett mera slutgiltigt ställningstagande
till dem.
I huvudsak ha SAB:s strävanden begränsats till att avse framför allt
folkbibliotekens fackmässiga standard. Årsmötenas program ha haft detta
till ett av sina huvudsyften och detsamma gäller än mera utpräglat om
publikationsverksamheten.
Om arten av den insats som SAB kan tillskriva sig kunna de gjorda
anteckningarna förmodas ge någon föreställning. Men att ange omfånget
av denna insats är en åtskilligt vanskligare uppgift.
För det svenska folkbiblioteksväsendets framtid kunna många och stora
önskemål uppställas, men detta gör det icke mindre visst att dess
utveckling hittills och icke minst under den period, som sammanfaller med SAB:s
hittillsvarande existens, varit utomordentligt stor och betydelsefull. —
Tre år innan SAB bildades hade grunderna för statens anslag till
folkbiblioteksväsendet reviderats och detta hade samtidigt genom tillkomsten
av bibliotekskonsulentinstitutionen erhållit en central statlig ledning, vars
insats under årens lopp otvivelaktigt varit avgörande för de uppnådda
resultaten — såväl före som efter 1930, den nu gällande
biblioteksförfattningens tillkomstår. I fråga om bibliotekens antal, anslagsbeloppens
storlek, bokbeståndens omfattning och kvalitet, bibliotekspersonalens
yrkesmässiga skolning, i snart sagt alla hänseenden är skillnaden mellan 1915
och 1940 oerhörd. — Men att i denna utveckling, som alltså med visshet
betingats främst av andra faktorer, urskilja hur mycket SAB har gjort
är givetvis icke möjligt. Att föreningen medverkat i utvecklingen är å
andra sidan uppenbart, men man får nöja sig med att helt kort antyda i
vilka hänseenden detta företrädesvis kan ha skett. Genom
Biblioteksbladet liksom också genom handböckerna, småskrifterna och de tryckta
katalogkorten har säkerligen bokanskaffningen stimulerats och gjorts mera
planmässig och kvalificerad. I samma riktning ha de utländska
vandringsbiblioteken otvivelaktigt verkat. Bibliotekslokalernas modernisering
och rationalisering bör ha stimulerats både genom åtskilliga
programpunkter vid årsmötena och genom det material som SAB:s publikationer ger.
Om SAB:s betydelse i skilda hänseenden vittnas det också i vissa av de
i inledningen nämnda uttalanden som olika föreningsmedlemmar gjort med
anledning av jubileet. Några citat ur somliga av dessa uttalanden och
referat av andra skola nu följa.
Stadsbibliotekxirien Algot Johdmson, Västervik, har gjort ett
uttalande, varur följande citeras:
))–– Det vore frestande och måhända ej till skada att något be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
