Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 NILS GENELL.
Den inte minsta fördelen med deras närvaro vore det inslag av ekonomiska
synpunkter och praktiskt betonad samhällssyn som de skulle vara i stånd
att tillföra debatten. Deras närvaro vore ur alla synpunkter önskvärd och
man vill hoppas att snart och i växande antal få se dem vid våra möten.»
Skolbiblioteken representeras i två uttalanden. Bibliotekarien vid
Karlstads folkskolor Nathan Johnson skriver:
))—–Som skolbibliotekarie faller det sig naturligt för mig atc
främst tänka på vad SAB betytt för denna speciella typ av
biblioteksverksamhet. För framtiden skulle jag önska att SAB finge allt större
tillslutning från de många skolbibliotekarierna i vårt land, till gagn för dem
själva och deras biblioteksarbete. Det är min fasta förvissning att
skolbiblioteken med varje år få en allt större betydelse för vårt skolväsen
och att en avsevärd utveckling av skolbibliotekens arbete förestår.
Det är också min förvissning att SAB i framtiden skall värna om
skolbiblioteken och deras speciella uppgift i vårt lands bibliotekssystem.))
Överläraren Lorentz Larson, Stockholm, skriver:
))Jag ser framåt mot den dag då varje skolbibliotek är medlem av SAB,
både till namnet och till gagnet. För ingen grupp av bibliotek torde SAB
behövas mer och kunna vara till större nytta. Genom SAB:s
publikationer och olika slag av hjälpmedel får skolbibliotekarien som så ofta saknar
biblioteksutbildning den fackmannamässiga handledning han är i stort
behov av.
Skolbibliotekets utveckling under de gångna 25 åren har varit hastig
och överraskande. Denna utveckling får ses mot bakgrunden dels av att
nya undervisningsmetoder arbetat sig fram inom skolan, dels mot det
allmänna bibliotekets frammarsch, i vilken SAB har så stor del. Ännu
återstå emellertid för våra skolbibliotek många och stora uppgifter som SAB
skall bidraga till att lösa. Ett mycket stort antal svenska skolor sakna
fortfarande bibliotek överhuvudtaget. Ännu flera äro de som sakna en
särskild referensavdelning, som är så behövlig för lärarens och hela
skolans arbete. Och där bibliotek finnas ha de alltför ofta en undangömd
plats i klassrummet. Vid ett alltför ringa antal av landets skolor meddelas
undervisning i bokkunskap. Genom denna undervisning skapar man icke
endast förutsättningar för ett bättre arbetssätt, man fostrar också för det
allmänna biblioteket. De barn och ungdomar som i skolan lärt sig
uppskatta och utnyttja böcker och bibliotek ha som vuxna rriycket lättare
att hitta till dem.
Vad jag alltså hoppas SAB skall hjälpa till att framskapa är bibliotek
med referensavdelning i varje svensk skola. Dessa bibliotek skola —
framförallt genom SAB:s handledning — vara fackmässigt ordnade och
placeras i särskilda, lämpligt utrustade bibliotekslokaler. I alla skolor bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
