Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Linder, Greta. Tryckta urvalslistor för biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKTA URVALSLISTOR FÖR
BIBLIOTEKEN.
De tvä senaste årtiondenas intensiva reorganisation av de folkliga biblioteken har
även inneburit en tydlig utveckling på det bibliotekstekniska området. Särskilt vad
beträffar de stora och medelstora biblioteken har huvudparten av tid och intresse
därvid ägnats upprättandet av fullständiga alfabetiska och systematiska
kortkataloger, på senare tid i allt större utsträckning också ämneskataloger. Att man icke haft
krafter över att vid sidan därav ägna sig ät utarbetandet av för den stora
allmänheten avsedda urvalslistor är begripligt, men icke desto mindre en brist. Ty
vägledning i den formen måste betraktas som ,ett oundgängligt kompleiment till de stora
kortkatalogerna. Dessa kataloger äro visserligen oumbärliga för alla bibliotek såväl
när det gäller det inre arbetet som publikens vägledning, men vi måste se den
sanningen i ögat att de på grund av sin svåröverskädlighet icke äro lämpliga verktyg
för alla biblioteksbesökare.
I länder med ett utvecklat biblioteksväsen spela därför urvalslistor som regel en
stor roll. Man ser dem i våra grannländer och alldeles särskilt, sedan årtionden
tillbaka, i Amerika. Men här i Sverige ha de som sagt hittills varit påfallande
tunnsådda. Det är självfallet, att denna sak många gånger varit under diskussion, men
kanske pä grund av en viss organisatorisk läggning hos svenskarna — om vi vill
vara snälla mot oss själva! — har diskussionen runnit ut i sanden, under hänvisning
till att saken borde skötas centralt. Det är därför ej underligt, om denna fråga nu,
sedan biblioteken i och med upprättandet av Försäljningscentralen i Örebro fått en
organisation lämpad att ta hand om uppslag även av denna typ, kunnat återupptas
med större framgång än tidigare. Saken diskuterades vid ett möte förra vintern
mellan bibliotekskonsulenterna och centralbibliotekarierna, och det beslöts att man
skulle sätta i gång så snart som möjligt. Till en början skulle försök göras med
mindre boklistor i form av bokmärken — som alltså göra nytta också i den
egenskapen — en typ som är ganska vanlig t. ex. i Danmark och som i Sverige efter danskt
mönster lanserats av Skövde stadsbibliotek (se Bibi.-bl. 1937, s. 114).
De första listorna förelågo vid SAB:s 25-års-jubileum i Stockholm. För
närvarande föreligga åtta olika listor: »Vi och våra barn.» »Näringslära i kristid.»
»Flygning.» »Fältsport och friluftsliv.» »Rumsväxter.» »Fysisk beredskap.»
»Fotografering.» »Med nål och tråd.» Ett nionde bokmärke innehåller en del allmänna
råd angående bokvård.
Det gäller nu att fortsätta på den inslagna vägen. Självfallet böra biblioteken
inte slå sig till ro med att endast rekvirera Försäljningscentralens listor, utan ha
saken i åtanke och när lämpliga tillfällen erbjuda sig utarbeta egna listor. Dessa, som
kunna sättas upp på bibliotekets anslagstavlor eller stencileras (ev. tryckas) i en
upplaga för utdelning, ha den fördelen att snabbt kunna möta ett behov. Om man
håller sig inom ramen av ett biblioteks eget bokbestånd, bör man också utsätta
avdelningssignaturer.
Metoden lämpar sig utmärkt till att föra fram aktuellt stoff, som under en
begränsad tid intensivt upptar allas tankar för att sedan kanske förvisas ut till peri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
