Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Wieslander, H. Bibliotekens ekonomi i kristid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 HENNING WIESLANDER.
sätt kan tillfredsställas med hjälp av de anslag, som stå till buds. Ett dåligt besökt
kojnmunbibliotek, som genom goda försänkningar hos vederbörande kommunala
myndigheter kan få bra anslag, har alltså lättare att få statsanslag än ett väl
utnyttjat föreningsbibliotek.
Nu vet jag mycket väl, att det är svårt för dem, som fördela anslagen, att ge
det rätta biblioteket det belopp, som det på grund av sitt arbete är värt, .eller att
indraga anslaget för de bibliotek, som inte kunna uppvisa ett gott resultat, i all
synnerhet som ett sådant förhällande kan bero på många olika saker, ibland rätt
svära att komma underfund med. Det torde väl f. n. ej finnas någon väg som är
framkomligare än den skolöverstyrelsen föreslår i årets riksdagspetita, även om
förhållanden som i de anförda exemplen därigenom icke skulle ändras. Därtill
fordras andra åtgärder. Förslaget går som bekant ut på att höja det minimibelopp som
är fastslaget för statsbidrags utbetalande till studiecirklar. Nu fordras det ju, att
de lokala utgifterna uppgå till minst 10 kronor. En av bibliotekskonsulenterna
gjord undersökning visar, att 620 föreningsbibliotek (med ett sammanlagt belopp
för lokala utgifter av 10,157 kronor) tillhörde gruppen med mindre än 25 kronors
lokalt tillskott. Räknas samma minimum som för kommunala bibliotek, d. v. s.
40 kronor, stiger antalet till 1,318 bibliotek med 31,205 kronor i lokala tillskott.
Skolöverstyrelsen föreslår en höjning av minimikraven frän 10 till 25
kronor och motiverar sitt förslag dels med att »dock någon besparing står att vinna»,
dels också, »att splittringen av biblioteksverksamheten inom en kommun i ett
antal från varandra helt fristående små bibliotek i mänga fall utgör ett hinder för
ett rationellt biblioteksarbete». Det framhålles vidare, att »varje studiecirkel
behöver bekväm tillgäng till litteratur av olika slag», men att därav ingalunda
behöver följa »att varje studiecirkel får sitt eget fristående bibliotek». »I många fall»,
fortsätter resonemanget, »är det mera rationellt att en kommuns biblioteksfråga
ordnas genom ett enda större bibliotek — om så anses lämpligt med filialer —
än genom ett antal fristående bibliotek.» I den män en studiecirkels bokbehov ej
kan täckas av det lokala biblioteket, vare sig detta är kommunalt eller
föreningsbibliotek, får central- eller landsbiblioteket stå till tjänst. Måhända skulle en
ändring i dessa förhållanden även ordna spörsmålet med de studiecirkelbibliotek, som
ej längre driva någon egentlig studieverksamhet.
Frågan om rationalisering av 4e små bibliotekens förhållanden har ju länge
varit aktuell. På SAB:s möte i Eskilstuna 1938 inleddes en diskussion av Folke
Nosslin och Mauritz Andersson om »Folkbibliotek och studiecirklar». D. v. s. på
grund av den, som vanligt, »långt framskridna tiden» hann man egentligen inte
med någon diskussion. Det meddelades emellertid, att »dä de båda inledarna
tillhörde SAB:s styrelse, komme vid ett följande sammanträde inom styrelsen frågan
att på nytt tagas upp». Sä skedde i februari 1939, dä den diskuterades vid en
konferens mellan bibliotekskonsulenterna, representanter för riksstudieförbunden samt
central- och landsbibliotekarierna, och dä uppnåddes fullständig lenighet om att man
på frivillighetens väg i allas gemensamma intresse borde söka åstadkomma en
större planmässighet än hittills och sätta biblioteksförhällandena i landet, och
inte minst på landet, i system. Bibliotekssaken föres framåt av samarbete och
icke av splittring. Det är icke på mängden av bibliotek det kommer an utan på
kvaliteten och prestationsförmågan.
Biblioteksförfattningens föreskrift om samarbete och gemensamma
sammanträden har givetvis härvidlag varit av stor betydelse och nog på många häll
skapat förutsättningar för sammanslagningar av ett samhälles olika bibliotek eller
inrättande av gemensamma lokaler, och i sådana fall har det visat sig att den ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
