Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Från biblioteksfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305 FRÅN BIBLIOTEKSFRONTEN.
värdefulla saker, som råkat komma åt sidan, när aktualitetens hets drog förbi.
Hellre än att trängas kring de senaste årens stundom rätt tvivelaktiga succéer skulle
boklånaren på det sättet kunna ge sig ut pä en spännande upptäcksfärd bland de
gamla böckerna, som, när allt kommer omkring, ändå inte äro så värst gamla.»
Det är sä sant som det är sagt. Det behövs emellertid en målmedveten
propaganda frän bibliotekens sida för att allmänheten skall få upp ögonen för de gamla
böckernas värde. I föregående häfte av Biblioteksbladet framhölls på tal om de
tryckta urvalslistorna, att man lämpligen kunde begagna boklistformen för att
fästa uppmärksamheten vid ett något äldre bokbestånd. Det finns gott om ämnen
för listor av detta slag: historiska romaner, berömda humoresker, Amerika i dikten,
läkaren i skönlitteraturen, afrikanska äventyr o. s. v. Man kan välja en annan
metod. En del bibliotek ha särskilda hyllställ för aktuella arbeten, för böcker, som
exempelvis anknyta till dagens radioprogram eller kvällens populärföreläsning. På
liknande sätt skulle man kunna ordna ett sådant hyllställ, en eller ett par
hyll-rader, för de gamla böckerna, där förrådet kompletterades i samma mån som
böckerna lånades ut. Ett sådant hyllställ, »Böcker som stå sig» eller vad man nu skulle
vilja kalla det, borde kunna bli en succé, förutsatt att urvalet företogs med
omsorg och insikt. Det vore mer motiverat än de hyllrader för under dagen
återlämnade böcker, som man här och där möter i biblioteken och som snarast befordra
jäktandet efter de uppreklamerade aktualiteterna.
Därmed är inte sagt, att man kan avfärda bibliotekens bokinköpsproblem med
en hänvisning till de gamla böckerna. Biblioteken behöva de nya böckerna också,
den nya facklitteraturen och den nya skönlitteraturen, den senare åtminstone i den
utsträckning den ställer problem och vill något annat än enbart förströ för stunden.
De måste vidare skaffa ersättning för de böcker, som förslitits. Det är vackert nog,
om de gamla böckerna kunna verksamt bidraga till försörjningen av de många
nya låntagare, som biblioteken denna höst haft tillfredsställelsen att inregistrera.
LÖNEFRÅGAN I GÖTEBORGS STADS FOLKBIBLIOTEK har, som framgår
av en notis på annan plats i detta häfte, bragts ett steg närmare sin lösning. Saken
är sä mycket mera glädjande som lönesättningen där tidigare varit
anmärkningsvärt låg. För andra bibliotek, där löneaktioner pågå eller äro påtänkta, innebär
det faktum, att en lönereglering skett under nuvarande förhållanden, ett värdefullt
moraliskt stöd.
NORSK BIBLIOTEKFORENING höll sitt årsmöte i Oslo den 14 oktober. Vid
mötet talade bl. a. byråchef Kildal om bibliotekens ekonomi och framhöll därvid
nödvändigheten av biblioteksverksamhetens rationalisering, så att man kunde få ut
det mesta möjliga av de resurser man hade. Som viktiga led i
rationaliseringsarbetet nämnde han centralbibliotek, bokbilar, samarbete inom kommunerna och
mellan kommunerna samt inte minst fackutbildad personal. Ur bibliotekforeningens
årsberättelse må omnämnas ett intressant förslag om utbyte av bibliotekspersonal
såväl inom landet som mellan Norge och grannländerna. Veterligen har något
utbyte inom Sverige icke förekommit. Däremot har bl. a. Stockholms stadsbibliotek
vid ett par tillfäUen med gott resultat haft utbytesassistenter från både Danmark
och Norge. En utökning av denna form av nordiskt samarbete måste givetvis på
svenskt håll hälsas med den allra största tillfredsställelse. Också för en utbytes-
20—400070. Biblioteksbladet 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
