Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Från biblioteksfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3;6 1’KÅN BIBLIOTEICSKRONTliN.
ett liknande korståg mot Cardby-böckerna. Att biblioteken böra föregå med gott
exempel, när det gäller att hålla den förråande litteraturen på avstånd, behöver man
lyckligtvis inte ens diskutera.
DE MÖTEN MED LÄNETS BIBLIOTEKARIER, som centralbiblioteken äro
skyldiga att årligen sammankalla, ha gärna brukat förläggas till november eller
december. Så har också i år skett. Möten ha rapporterats från Gävle och Hudiksvall,
Karlstad, Borås, Eskilstuna, Lidköping, Malmö och Kristianstad. Stommen i
programmen ha varit enahanda: redogörelser för centralbiblioteksverksamheten och
för årets skörd av nya böcker samt övningar i katalogisering, klassificering och
bruket av uppslagsböcker. På flera ställen har man i år diskuterat bibliotekens
samorganisationsproblem, i Gävle och Kristianstad med kassör Mauritz Andersson
och i Hudiksvall med sekreterare Hugo Heffler som inledare. Sekreterare Heffler
deltog även i Eskilstunamötet, där han talade om studiecirkelbibliotekens
statsbidragsansökningar och tillsammans med fröken Nyman inledde en diskussion om
biblioteken och krisen. I Borås och Eskilstuna hade man fått medverkan frän
författar-håll: i Borås läste Harry Martinson dikter av Ferlin, Gullberg och Ekelöf, och i
Eskilstuna talade Vilhelm Moberg om konsten att skriva romaner. I Lidköping
talade dr Jacobowsky om äldre svensk litteratur i biblioteken. I Borås diskuterade
man slutligen med studierektor Sundqvist som inledare bokens plats i den
kulturella beredskapen.
ÅNGERMANLANDS BIBLIOTEKSFÖRBUND har liksom tidigare Dalarnas
biblioteksförbund åtagit sig att inom sitt område skaffa sakkunnig hjälp åt de
bibliotek, som vilja ha sina bokbestånd katalogiserade och klassificerade efter moderna
principer. Förbundet bestrider resekostnaderna, medan övriga kostnader betalas av
biblioteken. Ett efterföljansvärt exempel för de län, som inte ha centralbibliotek.
BIBLIOTEKSBLADET beräknas nästa är kunna utkomma med ungefär jämna
mellanrum med fyra häften under förra hälften av året (februari, mars, maj, juni)
samt fyra under senare halvåret (augusti, september, november och december).
Prenumerationspriset är oförändrat liksom medlemsavgiften i Sveriges allmänna
biblioteksförening. Inom flera av de större biblioteken förekommer det, att biblioteket
prenumererar pä Biblioteksbladet för sina olika styrelsemedlemmar, varigenom
dessa få större möjligheter att följa med aktuella biblioteksfrågor och nyutkommen
litteratur. För sådan prenumeration gäller samma pris som när biblioteket
prenumererar för egen räkning, alltså fyra kronor för år. I mindre bibliotek bör man i
liknande syfte låta tidskriften cirkulera bland styrelsens medlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
