Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
fullbordas i helgelse i och med inträdet i himmelen
efter döden, ty då se vi Jesus, då varda vi fullt like
honom, då äro vi ock af de fullkomnade rättfärdiges
andar. Kroppen är fullkomligt helgad i uppstån
delsen: "Som skall förvandla vår förnedrings kropp,
så att han varder lik hans härlighets kropp, efter den
kraft, hvarmed han förmår att äfven underlägga sig
allt" (Fil. 3: 21).
I förhållande till Gud yttrar sig helgelselifvet
uti innerlig kärlekshängifning åt honom, uti barnslig
fruktan och trostillförsigt under alla förhållanden,
uti fröjd och frimodighet, samt i allmänhet uti alla
kristliga dygders tillväxt.
I förhållande till den kristne sjelf yttrar sig
helgelselifvet uti en sann med sjelfförsakelse
förbunden sjelfkärlek. Den kristne söker att till Guds ära
utbilda sin egen personlighet i anseende både till
ande, själ och kropp; och han brukar de jordiska
tingen med den frihet och sjelfförsakelse, som ordet
föreskrifver.
I förhållande till andra meniskor bevisar sig det
kristliga helgelselifvet såsom ren och uppriktig
kärlek till nästan, hvilken kärlek har i Guds kärlek sin
källa, sin förebild och sitt högsta syftemål, så att
denna kärlek alltid är förenad med sanning och
helighet*).
. 6. Medel till helgelse äro Ordet, bönen, de
sinnebildliga instiftelserna, församlingsgemenskapen och
försynens skickelser. När vi ega Guds Ande, och
Gud verkar hos oss viljandet och görandet, så böra
*) Se U. L. Ullmans "Kristliga Religionslära", sid. 188—137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
