Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Änglarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Änglarne.
altets storartade historia. Den första människans frestelse
och fall äro de första fakta, hvarigenom det förhållande
uppenbaras, som äger rum mellan dessa båda områden. Till och
med, människans skapelse synes icke hafva stått utom hvarje
förbindelse med änglarnes tillvaro. Om å ena sidan satan i
sitt ursprungliga tillstånd var den furste, åt hvilken Gud hade
anförtrott jordens styrelse, och om å andra sidan Gud
verkligen sagt till människan i skapelsens ögonblick: "härska öfver
jorden och öfver allt livad på henne finnes," så kunna vi af
detta dubbla faktum blott draga en slutsats, nämligen att Gud
har velat sätta människan i satans ställe, och att han genom
att skapa henne har gifvit denne affallne ärkeängel en
efterträdare och en medtäflare.
Satan var en upprorisk vasall; Gud har gifvit hans rike
åt människan. Men hon är kallad att själf eröfra det, och hon
skall visserligen icke fullgöra denna sin kallelse genom större
kraft, utan genom större lydaktighet. Från denna synpunkt
kunna vi förstå den ifver, med hvilken satan ända från första
stunden arbetat på att afvända människan från undergifvenheten
och draga henne in i sitt uppror. Hvad kan väl vara mera
tillfredsställande för en upprorsmakare än att få den krigshär,
som man uppbådat för att bringa honom till lydnad igen, att
göra helt om och gå till strid emot just den, som har samlat
densamma emot honom!
Men hvad förmå satans listiga anslag, ja själfva hans
segrar emot den högsta vishetens rådslut? Mänsklighetens
affall, detta mästerstycke af djefvulsk konst, har låtit Guds
härliga plan på ett ännu mera lysande sätt träda fram.
Genom människans fall har satan visserligen förblifvit
denna verldens herre, ja han har till och med förvärfvat sig
ännu ett verktyg. Den, som borde hafva fråntagit, honom hans
rike, har blifvit hans bundsförvandt, hans slaf; och hvilka
brän-märken har han icke påtryckt sin olycklige fånge? Med hvilka
tryckande bojor har han icke belagt honom? Afgudadyrkare
med dess skändligheter, kriget med dess blodiga fasor, döden
med dess outsägliga ångest och framförallt synden med dess
vanära och dess samvetsqval äro samteliga minnesmärken efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
