Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de sex skapelsedagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■60
Om jde sex skapelsedagarne,
som — för att använda ett välbekant uttryck — har gifvit
det den första stöten*).
2:o. Likasom det i hvarje särskildt system efter den
successiva afsöndringen af de ringar, som bildat planterne,
återstod en centralmassa, som har blifvit systemets sol, så synes
det äfven böra förhålla sig på samma sätt med verldsalltet.
Man måste alltså uppvisa, hvarest i rymden den stora
centralsol tinnes, till hvilken de andra solarna förhålla sig blott som
planeter. Vetenskapen har ännu icke uppfylt denna fordran,
de i denna riktning uppstälda hypoteserna hafva icke bekräftats.
Den kraft, som samtidigt sätter stjärnorna i rörelse, synes
mindre kunna förklaras ur en materiel medelpunkts
dragningskraft än ur kropparnes ömsesidiga dragningskraft på hvarandra.
Kunde man icke antaga, att i likhet med den organiska
cellen, som i sig innesluter alla lifselement och förklarar allt,
men som själf blifver oförklarlig, hvarje nebulösa eller grupp
af verldsmateria, hvilken i sin gasformiga massa innehåller
alla ämnen för sin blifvande organisation, jämte kretsrörelsen
och hettan omedelbart härrör från en skapande kraft? Liksom
lifsprinciperna ligga förborgade i urcellen, så finnas dessa
enkla kroppar, dessa gaser, dessa metaller där. Men de äro
ännu icke där såsom sådane. Ännu är allt fullkomligt
oaf-skildt, Den förtätning, som afkylningen åstadkommer, skall
allena småningom draga dem fram ur den ursprungliga
blandningen.
2. Vi stå på egen grund och botten. Vår jord, lösryckt
frän solen och skild från de andre planeterne, utgör ett klot
för sig, som från denna stund ordnar sig efter sina egna lagar.
Afkylningen, hvars orsaker vi redan angifvit, börjar och med
den äfven förtätningsprocessen. En del af den materia, hvaraf
den ursprungliga massan består, öfvergår från ett gasartadt
till ett flytande, men ännu sjudhett. tillstånd. Sedermera fortfar
afkylningen, och på ytan af den flytande massan bildar sig en
fast skorpa, lik den tunna hinna, som visar sig på ytan af
kokhet mjölk, då den sättes i beröring med den kalla luften.
Detta är begynnelsen till den mark, på hvilken vi bo och som
vi benämna fastland.
*) Chiquenaude, som egentligen betyder "näsknäpp". Uttrycket är,
för så vidt vi veta, af Pascal. Öfveris anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
