Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de sex skapelsedagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■80
Om jde sex skapelsedagarne,
Och dock står den bibliska berättelsen för våra ögon i dess
oförnekliga och paradoxa påtaglighet.
3) Första mosebok säger oss i v. 9, att det torra
syntes midt i vattnet, och att sålunda en skilnad blef satt
mellan fastland och haf. Om vetenskapen intill denna stund
tillfullo ådagalagt något, så är det visserligen det, att
fastlandet småningom höjt sig ur hafsdjupet.
4) Första mosebok talar om en stor växtverld, hvarmed
den ur hafvet nyligen uppstigna jorden betäcktes. Vetenskapen
har genom upptäckten af kollagren uppvisat, att en tid af
jättelik växtlighet följde på höjningen af de äldsta lager, hvaraf
jordens omhölje består. De kol, som vi använda, äro
minnesmärken efter denna växtlighet. Och då visse kritiker med
förnöjelse håna Moses därför, att han är nog enfaldig att ställa
växtverldens uppkomst före solens skapelse, så bevisar
vetenskapen, att Moses 1500 år före Kristus visste mera än de i
det 19:de århundradet af vår tidräkning. Ty den ådagalägger,
att det gifves ett annat ljus än solens, ett ljus, som äger alla
för växtligheten nödvändiga egenskaper, och att detta ljus har
varit till från verldens begynnelse.
5) Efter denna rika utveckling af växtlifvet låter första
mosebok solen, månen och stjärnorna uppträda öfver vår jords
horisont. Men hvad har vetenskapen ådagalagt? Hon har
genom Karl Müller, som icke kan misstänkas för partiskhet
till förmån för skriften, visat, att under de perioder, som följde
på koltidens växtlighet, har i växtriket försiggått en allt
fullständigare förvandling, och att en afgörande faktor därvid var
solstrålarnes omedelbara inverkan, hvilka under kolperioden
ännu hindrats från att verka. Vetenskapen förenar sig sålunda
med Moses i uttalandet af det sällsamma faktum, att solljuset
först mycket sent börjat omedelbart verka på vår jord!
I nyare tider har man framstält en den mest,
besynnerliga hypotes, nämligen att månen icke skulle vara något
annat än det stycke af jordskorpan, som ursprungligen fylde
stilla hafvets oerhörda bäcken. Om det någonsin skulle kunna
visas, att någon sanning låg till grund för denna djärfva
förmodan, så skulle man kunna antaga, att solsystemet icke blott
blifvit synligt för jorden vid den tidpunkt, hvarom vi tala,
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
