Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes’ uppenbarelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokens plan. ’201
förda mellan detta uppträde och det följande, intet tvifvel
öfrigt om författarens mening.
Och efter denna tafla rörande Israel skåda vi i själfva
verket en andra: en skara, som ingen räkna kan, af alla
slägter, stammar, folk och tungomål, träder i triumf inför
lammets tron. Detta är den kristna kyrkan; man kan icke
räkna hennes medlemmar. Ty denna oräkneliga hop omfattar
icke urvalet af ett folk allena, såsom de 144,000, utan af
alla folk. — Att kyrkan så på förhand får skåda sin egen
triumf, bör ingifva henne mod att bestå de fruktansvärda
kriser, som ännu skilja henne från det mål, hvarpå hon hoppas.
Det sjunde inseglet brytes (kap. 8). Dess innehåll är icke
någon särskild tilldragelse, utan hela återstoden af Guds
rådslut; det är de sju basunerna samt de allvarliga tilldragelser,
till hvilka dessa skulle gifva signalen. — Himmelen bereder
sig i högtidlig stillhet och fördubblad bön till den sig
närmande striden.
Den första basunen: ett hagel, blandadt med eld och blod,
utgjuter förödelse öfver jorden. Det är en skärpning af det
tredje inseglet (hungersnöden).
Den andra basunen: hafvet uppröres; dess innebyggare
förgås; handeln af brytes. Ingenting kan följaktligen mildra
de förskräckliga följderna af den föregående plågan.
Den tredje basunen: vattnet på hela jorden förderfvas, en
förfärlig dödlighet bryter lös öfver människoslägtet; den är
ett sidostycke till det fjärde inseglet (pesten).
Den fjärde basunen: efter jorden, hafvet och
vattenkällorna kommer nu ordningen äfven till luften. Den förmörkas
och jordens invånare äro beröfvade en del af ljuset från solen
och stjärnorna.
Ingenting antyder, att man bör fatta dessa plågor i
allegorisk mening. De äro krampaktiga ryckningar hos en natur,
som går sin upplösning till möte.
De tre sista basunerna skiljas från de föregående genom
ett särskildt namn, de tre ve (8: 13; 9: 12; 11: 14).
Den femte basunen (det första ve): från afgrundens djup,
demonernas bostad*), utgår ett moln af onda andar, som fram-
») Luk. 8: 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
