Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes’ uppenbarelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokens plan.
’203
stora profetian om "folket och slägterna, tungomålen och
konungarne" (10: 11).
Innehållet af den lilla boken, som på en gång är söt och
bitter, angifves i 11: 1—13
En ängel, som håller i handen ett rör, är sysselsatt med
att mäta Jerusalems tempel tillika med altaret och dem, som
däri tillbedja. Denna sinnebild motsvarar inseglet på de 144,000
tecknade. Liksom desse beseglades, för att förblifva Guds
egendom, så mätes nu templet, för att liksom beteckna, att
det måste oföränderligen blifva hans besittning. Förgården,
säges det, skall icke mätas, emedan han är öfverlemnad åt
hedningarne under en period af 42 månader eller tre och ett
halft år. Det kan här icke vara fråga om, huru som romarne
materielt togo förgården i besittning; ty skulle icke då
templets intagande hafva följt på förgårdens, i hvars midt templet
låg ? Templet med förgården är alltså här en sinnebild af det
judiska folket. En del skall blifva sin Gud trogen — det är
den, som representeras af det uppmätta templet med altaret
och tillbedjarena — men den andra delen, det köttsliga Israel,
skall öfverlemna sig åt affallets ande, som skall draga
hedningarne med sig. Detta är förgården, som hedendomen
skall trampa under sina fötter. Tillbedjarena rundt omkring
altaret äro inga andre än desse 144,000, som blifvit beseglade
för att bevaras och som vi snart skola återfinna i den sista
o
striden. Återstoden är ett Israel, som hädanefter frigjort sig
från Jehovas fruktan och sammansmält med de hedniska folken.
Såväl det köttsliga som det andliga Israel återställes
såsom folk. Det har sin hufvudstad i Jerusalem, ty man måste
nödvändigt taga detta namn i egentlig mening på grund af
följande förklaring (11: 8): "Den stora staden, som i andlig
mening kallas Sodom och Egypten, hvarest äfven deras Herre
var korsfäst". Midt ibland detta återstälda Israel uppträda
tvänne Guds vittnen, tvänne botpredikanter, hvilka, klädde
i säck liksom de gamle profeterne och utrustade med deras
makt och undergåfva, förbereda den nationela omvändelsen.
Men vilddjuret d. v. s. Antikrist — han nämnes här för första
gången, och enär han egentligen först i kap. 13, införes i den
apokalyptiska taflan, så finner man däraf tydligt, att denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>