Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Kap. 16: Synden II
b) människokroppen (2 Kor. 12: 7; Gal. 4: 14; Apg.
2:26);
c) levande djur eller människor, "allt kött", d. v. s.
varje människa (1 Petr. 1: 24) eller varje levande
djur (3 Mos. 17: 11);
d) den mänskliga naturen, sådan den är genom
synden fördärvad och syndabesmittad i motsats mot
anden (Gal. 5: 16 f.) — "hela människan med
kropp och själ, med förnuft och alla sinnen,
därför att allt hos henne traktar efter köttet" (Luther
i företalet till Romarbrevet). Läs Jes. 40: 6 f.; Ps.
103: 15 f.
11. Det är därför obibliskt att tala om köttets helgande.
Arvsynden kan aldrig helgas utan endast utrotas,
vilket i Nya testamentet framställes under bilden av
köttets korsfästelse (Gal. 5: 24).
12. Märk vidare vikten av att skilja mellan köttet och den
gamla människan. Se Rom. 6:6; Ef. 4: 22; Kol. 3: 9.
13. Den gamla människan är den människa, som den
troende var, innan hon blev troende:
a) hennes karaktär var, att hon levde efter köttet;
b) hon är icke mer, ty den troende är nu en ny
människa, som icke lever efter köttet utan efter anden
(Rom. 8: 4 f.).
Anm. J. Att tala om den gamla människan hos den troende
är oriktigt och tjänar till förvirring. Hos den
troende är köttet kvar såsom en frestande makt,
men han lever icke efter detsamma. Det är därför
icke "den gamla människan" utan köttet, som "ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
