Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153 Kap. 26: Försoningen III
24. Tillämpningen av denna offerteori på Kristus se
Hebr. 9: 14, 26, Därav lära vi:
a) Kristus offrar sig själv — på samma gång han
är offret, är han ock offerprästen;
b) han offrar sig åt Gud (Hebr. 9: 14); alla offer
hemburos av Gud — d. v. s. han uppoffrar sig för
att utföra Guds verk. Offret är hela hans liv, dess
höjd- och slutpunkt är hans död;
Anm. Anselm: "När Kristus offrade sitt liv för
sanningen och rättfärdigheten, så offrade han sig åt
Gud, som är sanningen och rättfärdigheten."
c) offret avser att borttaga synder (Hebr. 9: 26) och
rena samvetet från döda gärningar (d. v. s.
gärningar, som medföra död) till att dyrka levande
Gud (Hebr. 9: 14).
Anm. De gammaltestamentliga offren kunde aldrig
borttaga synder (Hebr. 10:1) eller till samvetet
fullkomna den offrande (Hebr. 9:9) utan endast rena
till en utvärtes renhet (Hebr. 9: 13).
25. I enlighet härmed är Kristus våra och hela världens
synders försoning. Läs 1 Joh. 2:2; 4: 10.
Märk:
a) han, icke någon särskild hans gärning, utan han
själv;
b) han är icke: han har erlagt e. d., utan han är;
c) han är försoningen, d. v. s. han är den, som
försonar, renar från synd;
Anm. Jämför till uttryckssättet Joh. 11:25, där Jesus
säger: Jag är uppståndelsen och livet, d. v. s. jag
är den, som uppväcker döda och gör dem levande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>