Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 50: Dopet VII
289
c) att hans närhet till den apostoliska tiden, hans
djupa lärdom och hans sanningskärlek giva hans
vittnesbörd en trovärdighet, som är böjd över
varje tvivel;
d) att denna trovärdighet bekräftas därav, att ingen
vågade motsäga hans uppgift.
13. Vi komma nu till biskop Cyprianus. På hans tid
uppträdde en biskop Fidus med den frågan, huruvida
barnens dop borde ske strax efter födelsen eller
uppskjutas till åttonde dagen9 men någon fråga om
barndopets berättigande väckte han aldrig. Nej, därom
var man nog enig. Cyprianus höll ett kyrkomöte år
253, där saken diskuterades. Kyrkomötets enhälliga
svar var, att man icke behövde vänta till åttonde
dagen.
Anm. När alltså Wiberg i skriften: Är du döpt ? sid. 42,
säger, att barndopet icke blev allmänt förrän i
fjärde och femte århundradena uti den rådande
romerska kyrkan, och att det även då utbreddes
genom en kedja av de hårdaste förföljelser, så är
det en ren osanning och intet annat. Under de
fem första århundradena och ännu lång tid
därefter har kyrkohistorien icke ett ord att berätta
om någon förföljelse för barndopets skull. Under
dessa århundraden vet kyrkohistorien icke heller
om tillvaron av några baptister alls. Hon vet om
sådana, som alldeles förkastade vattendopet (såsom
gnostiker och manichéer), hon vet om sådana,
som ansågo det nyttigare att uppskjuta dopet för
de små (såsom Tertullianus), hon vet även 0111
sådana, som förkastade varje inom den katolska
kyrkan förrättat dop, både äldres och barns, och
som därför döpte om alla, som från katolska kyr-
19. — Biblisk Troslära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
