Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lordbiskopens av Winchester inledningspredikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likväl olika. Detsamma för så vitt som vi arbeta ad majorem Del
gLoriam (för att föröka Guds ära). Olika, ty vårt syfte har ej att
göra med kyrkans lära, ej heller med kyrkans organisation, utan
med upprättandet av Jesu Kristi herravälde inom människolivets
alla områden. Vår trosbekännelse kan bäst uttryckas med en
enda mening: »På hans mantel och över hans länd är ett namn
skrivet: Konungarnas Konung och herrarnas Herre».
I.
Att medgiva detta herravälde innebär för de flesta människor
en
andlig och själslig revolution. Vår uppgift är att befrämja denna
revolution. Ty på dess genomförande, om också blott delvis, beror
det tjugonde århundradets öde. En ny tidsålder håller på att
byggas. Att inleda en
ny tidsålder är något underbart, och det
är oss
givet att ha vår del däri. Det nittonde århundradet var
en underbar tidsålder. På vetenskapens, handelns, de mekaniska
uppfinningarnas områden var det en av historiens stora tider. Alen
det materiella tog överhand över det andliga. Rörelserna under
detta århundrade voro av
väldig omfattning, men till större delen
hade de sin medelpunkt i själviskheten. Nationell själviskhet,
kommersiell själviskhet, industriell själviskhet. Och själviskhe-
tens lön är döden. Döden i världskriget. Döden i den bittra
handelskonkurrensen. Döden i industriens hemska tävlingskamp.
Men vi behöva liv. Hela världen behöver liv. Massorna söka
det. Somliga tro, att de skola finna det genom att slå vår nuva-
rande kultur i stycken. Förstör, förstör, ropa de, och hoppas
sedan på något bättre. Somliga se
frälsningen i att bevara det
nuvarande tillståndet. En stor här av
gråhårsmän, försvararna
av status quo
—
deras motto är: ingen förändring.
Men vi måste ha förändring. Om du är sjuk, så går du till
specialisten. Människosläktet är sjukt. Det måste gå till specia-
listen, den främste bland människor, den store Läkaren. Hans
ordination är nog så klar. Förändra edert sinnelag. »Gören bätt-
ring, ty himmelriket är nära.» Det nittonde århundradets män-
niskor glömde detta trots all deras klokhet och energi. De byggde
kyrkor, men
hopade också krigsmaterial. De sjöngo kristna hym-
ner, kärlekens hymner, men i handelns och industriens värld hördes
ofta hymner av annat slag. De talade mycket om kristen kultur,
men de glömde att tillämpa sin kristendom. Resultatet var, att
det andliga hölls skilt från det materiella. Läror, kyrkor, sön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>