Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talen å Rikssalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Arbete hava vi alla en förnimmelse av att stå inför en till-
dragelse av stor kyrkohistorisk räckvidd.
Sedan mötet i Nicea, vars 1600-årsminne kristenheten i år kun-
nat fira, har ett ekumeniskt kristligt möte av denna omfattning
icke ägt rum. Vi vilja här icke göra någon jämförelse; varje tid
har sina särskilda uppgifter. Aledan våra fäder i Nicea kämpade
för den kristna trons begreppsmässiga utformande, så vilja vi nu
utnyttja det kristna tro sinnehållet för lösandet av de stora pro-
blem, som sammanlevnaden människorna emellan i stat och sam-
hälle ävensom emellan folken uppställer. Vi vilja icke, att vår
kristna tro skall likt en relik förvaras i ett skrin, som vid hög-
tidliga tillfällen öppnas. Vi vilja, att vår tro såsom en levande
kraft ständigt skall visa sig verksam i sammanlevnaden mellan
människor och folk, att överallt den mänsklighetens nöd, som ge-
nom
världskriget och dess andliga och materiella efterverkningar
vuxit till jättedimensioner, skall ställas under ljuset och frälsnings-
kraften från Jesu Kristi Ande.
Vi äro väl medvetna om de omätliga svårigheterna i vårt värv..
Vi glömma ingalunda de många och djupgående olikheterna i ut-
präglingen, som det kristna tro sinnehållet genom de talrika kyrko-
samfunden över hela världen har fått. Den ömsesidiga respekten
är ju en
förutsättning för kongressens arbete liksom ock för möj-
ligheten att rätt förstå den. Alen vi äro av den övertygelsen —
och det överväldigande antalet av här representerade kyrkosam-
fund är oss därför en
borgen —, att den kristna kyrkans gemen-
samma egendom är rik nog för att komma oss att räcka varandra
handen till gemensam tjänst åt den ende och samme Herren och
ALästaren i det arbete, som
kongressen tagit till sin uppgift. Vis-
serligen ligga stora svårigheter på vägen till kongressens höga
mål, även om man bortser från olikheterna i bekännelsen. Den
naturliga världens fördärv, det naturliga människohjärtats hård-
het och de sociala skrankor och nationella motsättningar, som
däri hava sin rot, lägga de icke till synes oövervinneliga svårig-
heter i vägen för det verk, som vi nu
begynna? Vi måste och
vi vilja se dessa svårigheter i vitögat, ihågkommande ordet: »Va-
ren
nyktre och vaken!» Dock ligger i ordet »Vaken!» en befall-
ning, att vi skola vara aktiva, att vi med blicken riktad mot Gud,,
med ögon, som tron gjort klarsynta, skola inse vår plikt och med
av tron stålsatta hjärtan söka fylla den insedda plikten, alla svå-
righeter till trots. Alen vad annat kan vara vår plikt, än att ar-
11 81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
