- Project Runeberg -  Bilder och blad från ekumeniska mötet i Stockholm 1925 /
133

(1925) [MARC] Author: Olof Bernhard Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärkebiskopens i Uppsala avslutningspredikan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133
Ar Jesus med, äro människor församlade i hans namn, i hans
ande, så att han är mitt ibland dem, då förmår den lilla kretsen,
som
plägade sammankomma i Jerusalem i salen i övre våningen
kring Alaria och Johannes, erövra världen. Då kunna Augustinus
och hans moder Alonika genomvandra himlarymderna. Valdes och
hans amici, de fattiga från Lyon (Pauperes de Lugduno) bilda ett
ringa samfund, som intet mänskligt maktuppbåd orkat förgöra.
Kristi kärlek gjorde den helige Frans och hans följeslagare oemot-
ståndliga. Psalmerna och bibelspråken som
ljödo på Alayflower
trots storm, och nöd tona ännu som en
kraftig generalbas genom
Nord-Amerikas institutioner och folkvärld. Bröderna AVesley’s
och de två andra kamraternas föresats bakom Lincoln-college’s
nu mörknade vägg förändrade ofrivilligt kyrkans historia.
Icke ens den ensamme behöver vara ensam. Jesus sade om
sig
själv: »I skolen förskingras och lämna mig allena. Dock, jag är
icke allena, ty Fadern är med mig.» Jesus sade om oss: »Om
någon älskar mig, så håller han mitt ord; och min Fader skall
älska honom, och vi skola komma till honom och taga vår boning
hos honom.» (Joh. 14:23.)
Den ensamme Paulus berömde sig av sin svaghet på det att
Kristi kraft måtte vila över honom. (II Kor. 12:9.)
Därför att Kristus var med, påverkade den ensamme Luther
världshistorien djupare och varaktigare än någon man efter Fräl-
saren. Den ensamme Jean Calvin byggde andligen sitt Geneve
i dess undersköna dal till en stad på berget.
»Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan,
utan på Guds barmhärtighet.» 4 (Rom. 9:16.)
»Vår egen kraft ej hjälpa kan.»
Herren har varit med oss. Det är han som har nödgat oss.
Hans är verket. Vi hava förnummit hans andes makt. Vi hava
under vårt möte med bävan, tillbedjan och tacksägelse erfarit Guds
stränga tukt och hans ofattliga barmhärtighet.
Två äro här församlade. Johannes, innerlighetens och betrak-
telsens apostel, hade vid Herrens bröst lärt sig regeln: Bröder,
älsken varandra. Paulus, Frälsarens störste lärjunge, vittnade:
»Jag har arbetat mer än de alla —
dock icke jag, utan Guds
nåd, som har varit med mig.» (I Kor. 15: 10.)
Hans tro var verksam i kärlek. (Gal. 5: 6.)
Den tredje, Petrus, lärjungakretsens talman, dröjer ännu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 1 00:31:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bildekum/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free