Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänkyrkliga Världskongressens budskap - II. Mötets arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på det mänskliga livets alla områden —
det industriella, det sociala,
det politiska och det internationella.
6. Sålunda hava vi beträffande det ekonomiska livet betygat,
att människosjälen är det högsta av alla värden och icke får un-
derordnas äganderätten eller den industriella mekanismen, samt
att själens främsta rättighet är rätten till frälsning. Därför kämpa
vi för personlighetens fria och fulla utveckling. I evangeliets namn
hava vi förklarat, att industrien icke får grundas allenast på det
enskilda vinstbegäret utan bör ledas med det helas gagn för ögo-
nen. Jordisk egendom skall betraktas såsom anförtrott gods, för
vars
förvaltning räkenskap skall avläggas inför Gud. Samverkan
mellan kapital och arbete bör träda i slitningarnas ställe, så att
arbetare och arbetsgivare må var i sin stad bliva i stånd att upp-
fatta sin andel i industriens arbete såsom uppfyllandet av ett kall.
Endast så blir det oss
möjligt att lyda Herrens maning: »Allt vad
I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem».
7. Inom den sociala etikens område hava frågorna om bostads-
nöd, arbetslöshet, osedlighet, dryckenskapen och dess följder samt
brott och brottslighet behandlats av mötet. Vi hava härvidlag letts
till den övertygelsen, att dessa problem äro så svåra, att de icke
kunna lösas endast genom enskildas ansträngningar. Samhället
måste taga ansvar för dem och så långt det kräves för det all-
männa bästa utöva kontroll över individens handlande. Vi hava
även sysselsatt oss med de inträngande spörsmål, som en
högre
uppskattning av
personligheten medför med hänsyn till uppfostran,
hemliv och kallelse. Dylika frågor gälla även kvinnan, barnet och
arbetaren. Kyrkan har icke att hävda den enskildes rätt i och för
sig, utan den sedliga personlighetens rätt, enär hela mänsklighetens
rikedom ökas genom varje enskild själs fulla utveckling.
8. Vi hava ävenledes dryftat de ledande kristliga grundsatserna
för mellanfolkliga förbindelser. Dessa grundsatser äro lika fjärran
från nationalistisk självtillräcklighet som från blek kosmopolitism.
Vi hava betonat kyrkans allmännelighet och erkänt hennes plikt
att predika broderskärlek och utöva sådan. Vi hava behandlat
frågan om individens samvete i förhållande till statens krav. Vi
hava skärskådat rasproblemet samt skiljedomsfrågan och upprät-
tandet av en
mellanfolklig ordning till avlägsnande av
krigsorsaker
—
frågor som djupt beröra oss under det nutida världslägets tragedi.
i^6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
