De bildande konsternas historia i kort öfversigt / 16 (1881) Author: Christoffer Eichhorn - Tema: Art Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Egypternes bygnadskonst - 3. Mellersta och vestra Asiens bygnadskonst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utom templen böra äfven märkas de på vestra sidan af Nil
uti trånga klippgrottor belägna grafvar, i hvilka den tebaiska
herskarättens konungar och drottningar hvila. En labyrint af trånga,
slingrande gångar leder från en förgård in uti sjelfva
grafkammaren, hvilken består af ett på pelare hvilande stort rum, den
så kallade »gyllene salen». Väggarna äro täckta af färglagda
bilder af händelser uti herskarens lefnad; i midten af rummet
reser sig den dödes sarkofag.

Andra minnesvårdar af betydenhet träffar man längre uppåt, i
synnerhet i Nubien, såsom till exempel det på ön Elefantine uppförda
templet; vidare grafgrottorna i Ipsambul, med den ur klippväggen
huggna nära 20 meter höga stoden af Ramses den
store, hellenernes »Sesostris».

Det sista skedet af egyptisk arkitektur infaller
under Ptolemaiernes tid; dit höra till exempel
templen på ön File.


Kapitäl från Beni-Hassan.


3. Mellersta och vestra Asiens
bygnadskonst.

1. Babylon och Ninive

Det af Eufrat och Tigris genomströmmade
område, hvilket sträcker sig från armeniska bergen
till Persiska viken, var säte för en uråldrig odling,
om hvars underbara höjd Gamla testamentets
böcker vitna genom den sagolika sägnen om
tornbyggnaden i Babel. Baals (Belos’) tempel, som uti åtta
terrassartade afsatser uppsteg ända till 180 meters
höjd, måste hafva öfverträffat till och med de allra största af
Egyptens pyramider. Icke mindre ryktbara äro Semiramis’
hängande trädgårdar, hvilka stodo i förbindelse med herskarpalatset.
Af alla dessa verk återstå numera endast några ruinkullar i
närheten af byn Hilla, bland hvilka man trott sig spåra
lemningar af Belos’ tempel och Nebukadnezars (omkring 600 f. Kr.)
palats. Att dessa storartade bygnadsverk kunnat så fullkomligt
förstöras måste tillskrifvas det bygnadsämne, soltorkadt tegel,
hvaraf de voro uppförda.

Genom under nyaste tid verkstälda gräfningar i de ofantliga
ruinkullar, som till en utsträckning af omkring 10 geogr. mil
finnas vid Mosul utmed öfre Tigris, hafva betydliga lemningar af
forntida bygnadskonst kommit i dagen. Med stor sannolikhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>