11 “Genomskärningen ^av ett normalt starkt yngelnäste är ungefäi 30 33 cm., såvida man därtill räknar även närings- cellerna (frömjöl och honung); yngelkroppen ensamt kan riktigt beräknas till 25—27 cm. i genomskärning. Att denna värdering icke är någon fantasibild lär oss det enkla fak- tum, att man i en cellkula av 25 cm. i genomskärning kan få in ungefär 35,000 celler, alltså lika många ägg som en god, fruktsam drottning i genomsnitt lägger under en yngel- period“. (Gerstung i “Unsere Bienen“, sid. 136, Utg. 1906). “Vi hava uppmätt icke blott ett eller annat utan hundra- tals yngelnästen för att erhålla ett på ett starkt underlag beräknat genomsnitt. Vi hava funnit, att det högsta antal celler, som en drottning inom en yngelperiod, av 21—22 dagar, kan bestifta, uppgår till ungefär 60,000, men det gives även drottningar, särskilt i samhällen med få unga bin, vilka under samma tidrymd producera blott 20,000 och ännu mindre. Sådana drottningar stå under den normala förmågan och måste lämnas utom räkningen vid en sund genomsnittsberäkning. Vi anse ett genomsnitt av 50,000 arbetareyngeiceller inom den för svärmakten liggande yngel- perioden såsom det, vilket vi måste lägga till grund för beräkningen av bibostadens utvecklings- och övervintrings- rum. Vi veta att det märkliga genomsnittet förr ligger högre än lägre, men låta talet 50,000 gälla såsom det närmast riktiga. Härtill komma minst 5,000 frömjölsceller och 20,000 celler till upplagring av honung till vinterförråd11. (Gerstung i “Der Bien und seine Zucht“, sid 196. Utg. 1910). “Talrika iakttagelser och mätningar hava visat, att ett kraftigt samhälles vinterklot uppgår till i medeltal ungefär 25 cm. (7 kakgator) och med tilltagande yngelnäste utvid- gar sig till c:a 32 cm. (9 kakgator). En fullmogen kraftfull yngelkakkropp har vid obehindrad utveckling en längdaxel av ungefär 32 cm. vid 27 cm. bredd och höjd, närmar sig således tämligen klotet. Därefter måste även yngelrummets anått anpassas". (Deugg i “Der teilbare Breitwabenstock", sid. 2, Utg. 1911).