Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
7
Vetenskaplig arbetsledning*
Amerikanska föredömen.
Under det sista århundradet hava de praktiska
tillämpningarna av naturvetenskaperna alldeles
omgestaltat människornas yttre liv i alla kulturländer.
Tack vare det rationella jordbruket har det blivit
möjligt att få födoämnen åt den ökade
människomängden; de flesta äro därför bättre närda i våra dagar
än deras förfäder voro det för femtio eller hundra år
sedan. Genom maskinerna och fabrikerna produceras
de flesta andra nyttighetsvaror likaledes i större mängd
och till billigare pris, så att vi äro bättre klädda än
människorna förr i världen, ha lättare att skaffa oss
möbler (om vi blott ha några rum att sätta dem i) o. s. v
Och kommunikationerna mellan människorna och mellan
deras tankar ha utvecklats och utvecklas med jättesteg
för varje dag genom järnvägar, spårvagnar och
automobiler, genom telegraf och telefon, genom böcker och
tidningar. Nöjeslivet har också omgestaltats genom
de naturvetenskapliga upptäckterna, vilket väl
åtminstone ej biografpubliken kan undgå att märka.
Om människorna genom allt detta blivit lyckligare,
är en annan fråga. Att längta tillbaka till den "gamla,
goda tiden", tjänar dock ingenting till, ty den kan ej
komma tillbaka. Vi måste nog gå vidare i den genom
storindustrien inslagna riktningen och söka göra dess
levnadsvillkor så gynnsamma som möjligt för även vårt
inre lif. På detta sistnämnda kommer i sista hand
dock allt livsvärde och all lycka an.
Det bör emellertid ej vara omöjligt att göra livet
för den stora mängden människor lugnare och även i
inre hänseende rikare, om vi ytterligare få draga vinst
av storindustriens och storhandelns förmåner.
Dessa hava hittills huvudsakligen vunnits genom
den makt, vi tack vare vetenskapen fått över den
yttre naturen; och för varje dag uppfinnas alltmera
arbetsbesparande maskiner. Men de flesta maskiner
äro icke automater, som kunna arbeta ensamma,
utan de behöva för sin gång också den mänskliga
handen och den intelligenta kraft, som endast finnes i
människans hjärna.
Skulle icke ett vetenskapligt studium av dessa
arbetsfaktorer och tillämpningar av de så gjorda
upptäckterna för det praktiska livet, kunna leda till
ytterligare besparingar av arbetskrafter och förbättrande av
arbetsresultaten.
Naturligen är det i det praktiska Amerika, som
denna fråga uppkastats, Den har ock där jakande
besvarats och satts i praktik på ett sätt, som kanske
kommer att göra en nästan lika genomgripande reform
av det mänskliga livet, som den, vilken vi nu ha
naturforskningen att tacka för. Åtminstone tro många
så bland de praktiska amerikanarna, som ha sin styrka
i sin tillit till utvecklingsmöjligheterna.
Om vi icke dela en sådan optimism, så måste
vi lika säkert duka under i världskonkurrensen, som
vi av världspolitiken skola krossas, i fall vi tvivla på
vår försvarsförmåga.
Sedan man kastat yxan i sjön, har man ingenting
att hugga med. Att därefter sitta och vänta, att någon
drivved skall komma med Golvströmmen, så att vi
därmed kunna värma våra stugor, är mindre än
utsiktslöst.
På intet område behöva vi reduceras till något
såant . Uppfinnaregenier finnas ock inom vår folkstam,
och jag tvivlar ej ett ögonblick på att en gång
skall även hos oss vad amerikanarna kalla "scientific
management", vetenskaplig arbetsledning, bliva infört i
hantverk, industri och handel.
Den stora nydaning inom arbetslivet, som denna
rörelse sedan några år åstadkommit i Amerika, har
varit tämligen okänd för den stora allmänheten på
denna sidan världshavet. Åtminstone har den till
Amerika utvandrade tyske psykologen Hugo Münsterberg,
professor vid Harvard-universitetet i Cambridge, Mass.
kunnat framställa saken såsom en nyhet inför den tyska
publiken i sitt nyutkomna arbete "Psychologie und
Wirtschaftsleben".
Borde ej vi svenskar skynda oss att på detta
område följa med — innan det blir för sent?
Våra ledande ingeniörer hava väl följt med
rörelsen i den amerikanska "Engineering Magazine". Känna
de även till Frederic W. Taylors "The principles of
scientific management" och Frank B. GHbreths "Motion
study", vilka båda arbeten utkommo i fjol, eller de
liknande arbetena av H. L. Gantt , och Harrington
Emerson från året förut? Jag hoppas det, ty annars
äro de något efter i studiet av arbetsmetoderna — ett
ämne, som för den nutida ingenjören torde vara nästan
lika viktigt som både matematik och mekanik.
Här ■ finnes ej utrymme för annat än några
lösryckta exempel, som måhända i någon mån kunna
giva en föreställning om vad saken gäller, och i vad
fall som hälst bättre göra det än något försök till en
sammanträngd teoretisk översikt.
Thompson, en av Taylors medarbetare, kallades till
en stor fabrik för tillverkning av stålkulor för att se
till, om några förbättringar i arbetsmetoderna kunde
göras. En av hans undersökningar gällde det sätt, som
användes för att pröva jämnheten hos de många
millioner kulor, som utsändas frän fabriken. Han
studerade de psykofysiska förutsättningarna för detta
granskningsarbete och föreslog sedan inskränkning av
arbetstiden, införande av noga beräknade vilostunder,
åtskilliga förbättringar av kroppsställningarna vid arbetet
o. s. v., allt på grund av med vetenskaplig
noggrannhet gjorda experiment. Enligt de metoder, som
användas på alla psykologiska laboratorier för mätandet
av den s. k. reaktionstiden (tiden mellan ett
sinnesintryck och den av detsamma föranledda rörelsen),
undersökte han dè 120 kvinnor, som voro anställda för
arbetet i fråga. Resultatet blef det, att endast 35
av arbeterskorna behöllos. Ehuru dessa erhöllo två
timmar kortare daglig arbetstid än de alla haft förut,
utförde efter reformen de 35 arbetet bättre, än de 120
förut gjort med den längre arbetstiden. Arbeterskorna
erhöllo en löneförhöjning med 80 procent, och
arbetsgivaren hade ändå ökad vinst. Thompson anser själv,
att huvudorsaken till detta lysande resultat var det
individualpsykologiska urvalet bland arbeterskorna. De
avskedade lämpade sig icke för detta speciella arbete,
men voro måhända mycket dugliga för någon annan
uppgift. Även härvid måste det gälla: varje person
på sin rätta plats.
Den ovan nämnda prof. Miinsterberg har på sitt
laboratorium vid Harvard-universitetet undersökt spårvagnsförare.
Det var sällskapet för arbetarelagstiftning som vänt sig,
till honom med förfrågan, om han kunde anvisa metoder
för sådant urval av spårvagnspersonalen, att faran för
de allt vanligare överkörningsolyckorna på de starkast
trafikerade gatorna något minskades. Man hade
nämligen gjort den erfarenheten, att olyckorna voro talrikare
för vissa konduktörer än för andra. Berodde detta på
särskilda personliga egenskaper, som möjligen kunde
redan före anställandet konstateras hos spårvagnsbolagets
platssökande? Efter vetenskaplig analys av de egen
skaper, som kunde tänkas inverka på arbetskicklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
