Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN 11
ställde han 24 fotografikameror i en rad
framför en lång vitmålad vägg. Mellan
kamerorna och den vita väggen voro snören
spända och när sedan en häst drevs fram
mellan väggen och de uppställda kamerorna,
sönderalet den i tur och ordning dessa
spända snören, som då utlöste kamerans
exponeringsapparat
Dessa experiment väckte stort uppseende,
och på sätt och vis kan man kalla Muybridge
lör de levande bildernas fader. Men bris-
genheter, som själva materielet innebar, var
det ju inte möjligt att på en ensam
glasplåt upptaga mer än ett mycket begränsat
antal bilder, och detta var ju ett stort hin-
"Levande bilder", tagna omkr. 1885 av
Dr. Marey för att analysera rörelser.
ten hos dessa bilder låg däri, att man måste
använda en hel arsenal af kameror; varje
bild sågs från sin kameras synvinkel och
vid förevisningen voro de ej ett utryck för
en persons uppfattning af rörelserna utan af
en hel rad personers, som hade tagit plats
vid sidan af varandra. Huru pass
opraktiskt och olämpligt detta sätt var kan man
Edisons första upptagningsateljé.
kanske förstå om man betänker att för
å-tergivandet av en situation, som våra dagars
kinematografiska kameror förmår upptaga
på en minut, skulle Muybridge ha behöft
900 stycken kameror i rad.
Man strävade därför efter att övervinna
nämda olägenhet och åtskilliga
vetenskapsmän arbetade på frågans lösning Man såg
saken ur rent vetenskaplig synpunkt, och
det var väl knappast någon, som då anade
att kinematografen så snart skulle bli ett så
viktigt led i nöjeslifvet, som den sedan
visat sig bliva.
I Frankrike följde dr. E. J. Marey samma
väg som Muybridge inslagit på. För
astronomiska undersökningar hade Jensen år 1874
uppfunnit en revolverkamera, och med denna
som förebild konstruerade Marey en
fotogra-flapparai, med hvars tillhjälp han kunde
studera fåglarnes flykt. Både Marey och andra
nådde mycket vackra resultat men det blev
Thomas A. Edison förbehållet att utföra
framställning av levande bilder ut över den
tekniskt döda punkten och föra oss från de
vetenskapliga laboratorierna ut i den stora
offentligheten.
Innan man hann så långt, fanns det
likväl ett hinder att aflägsna. De vanliga
glasplåtarna, som användes i fotografiskt bruk
voro naturligt nog föga ägnad att framställa
levande bilder. Rent bortsett från de olä-
Edisons första film.
der för kinematografiens framgång. Det icke
minst vigtiga kapitlet i de levande
bildernas utvecklingshistoria ^avhandlar de expe-
Den första engelska upptagningsteatern.
riment som förde till att Eastman år 1889
framställde den första celluloidfilmen.
Det var endast härpå, Edison hade
väntat. I samma ögonblick han höll den första
filmsremsan i sin hand var också hans
ki-netoscop färdigt.
H. Hqt.
Från Stockholms folkskolor
(för några år sedan)
Lärarinnan: Varför har du inte läst
på din läxa idag?
Pojken: Jag har plats på
eftermiddagarna — på biograf.
Lärarinnan: Vad gör du där då?
Pojken: Jag gör effekt.
Lärarinnan: Vad menar du med det?
Pojken: Jag slår på plåtar, och då
blir det åska.
Landsbiografiskt.
Inga levande bilder
från de dödas stad. På
förekommen anledning har i
Stockholm kyrkogårdsnämnden meddelat
förbnd för tagande av biograffilm
inom de under nämndens
förvaltning stående begravningsplatserna
samt förständigat vederbörande
vaktpersoual att noggrannt
övervaka, att detta förbud icke
över-trädes.
Två f i 1 m m jå, 1 inför k.
m : t. I två utav de fyra
besvärs-må! rörande Statens biografbyrås
förbud, som A.-B. Svenska
"Biografteatern undei hösten
anhängig-gjorl. har k. m:ts dom i dagarne
fallit. Det gällde ’Världens
grymhet» och »En zigenarflickas
karlek-; (eller »Fahrendes Volk»). - f
båda fallen blevo förbuden
fastställda.
Återstår nu att se, hur dei går
med »Nattens drottning» och En
omgång 0’Brien .
Censurstatistik. Enligt
vad »Biografen erfar, har man på
Statens biografbyrå vid passerandet
av 7,000: de granskningsnumret för
en kort tid sedan gjort en
korträkning, som utvisar att något
mera än 74 proc. granskade
filmer fått röda kort (ti.låtna för
barn), i det närmaste 20 proc. gula
kort (tillåtna för äldre) och i det
närmaste 6 proc. (5:8) vita
(totalt förbjudna).
Biogr afbvr å n och k 1 i
p-p e n . Svenska Biogral teatern
anhöll i höst hos censuren att
återfå en del klipp, som gjorts i
säsongens Asta Nielsen-filmer för att
kunna återställa dem till
fabrikanten, som utlovat prisavdrag i
sådant fall. Denna begäran avslogs,
och besvärshänvisning gavs till k.
m: t. Denna hänvisning har
firman nu begagnat och hos k. m: t
överklagat detta censorsbesked, som
den anser sakna stöd i
biografförordningen och utgöra ett ingrepp i
äganderätten. För övrigt frågar
den, om det är meningen att det
skall klagas hos k. rmt över annat
än rena censursbeslut, o;’h om
granskningsmännens beslut al
annan art icke äro att anse som
nul-liteter.
Biografbyrån praktiserar det
slit-tet att behålla de klipp, som ef er
dess föreskrifter utföras på byron,
betraktar detta som nödvändigt ur
kontrollhänsyn och återlämnas de
frånskilda delarne förs om till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
