- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / 1913 /
H0:12

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

uTant skulle komma", sade
nio-åringen och försvann, "för en
farbror ville tala med tant". Med
klappande hjärta trippade fröken Löfqvist
över förstugan in i hårfrisörskans
tambur och fram till
telefonappa-ratsn.

"Hall ål"

"Är det fröken Löfqvist?"
"Jaa".

"Ack ja, jag känner er röst bland
tusen".

"Ni svarar ingenting. Det är Er
naturligtvis likgiltigt".

"Ack, herr Zetterström, jag . . .
nej, ni måste tala allvarligt, annars
går jag".

"Jag är allvarlig, och jag längtar
att få träffa Er. Vill Ni skänka mig
den lyckan?"

"Ja, nej, ja».

"Skall vi säga Feiths vid
Strandvägen klockan 2?"

"Ja, en liten stund då, sedan är
jag upptagen".

"Ja, visst, om Ni tycker jag är
tråkig, så går Ni. Jag skall
uppbjuda min bästa förmåga att roa er.
Bara Ni inte är alltför vacker. Då
blir jag stum. Jag lider, och ni, ni
förstår ingenting. Ni är grym!

"Nej, hör nu herr Zetterstöm. Tala
inte såna dumheter 1"

"Dumheter! Greta, Greta, hur kan
du! Farväl, Greta, au revoir, fröken
Greta! Farväl, kom snart! Adjö!

Avringning.

* =t

*



Herr Teodor Zetterström och
fröken Greta Löfqvist ha suttit hosFeiths
och druckit kaffe. Sedan portvin.
Det lilla söta livet fröken Löfqvist
har fått röda kinder, och ögonen
glänsa. Hon känner i sitt dumma
flickhjärta, att det är Teodor
Zetterström hon älskar och ingen annan.
Hon vet ju inte, att han har ett
falskt hjärta. Stackars flicka, hur
skuile hon det? Men hon skall få
veta.

Teodor Zetterström trycker hennes
hand under bordet, och hon trycker
sakta tillbaka. Hon sluter en sekund
sina ögon. Hennes lycka är för stor.
Då känner hon plötsligt ett sting av
oro och samvetskval inom sig, ty
hon är, vilket jag ber läsaren
minnas, en verkligt hygglig och
snäll flicka. "När kommer tåget
från Arboga?" tänker hon. "Tänk
om Ernst Westerdal sitter hemma
hos mig och väntar".

"Lilla söta Greta", säger Teodor
Zetterström, "Ska vi gå på
biografen?"

Greta Löfqvist småler ljuvt. "Jag
vet inte Teodor", säger hon, "klockan
är visst mycket, och jag lovade" . -

"Löften är blott till för att bryta",
säger Teodor Zetterström, därmed
blottande sitt inres fördärv. "Vi
säger alltså biografen".

Forts.

Ett julbrev till
Biografens läsare
och annonsörer.

Då man nu tänker på att
jultidningarna i allmänhet redigeras
under högsommaren och sedan ha god
tid på sig för sin inkarnation i
trycksvärtan, medan idén till just denna
biograftidning rann på mig en sen
oktoberdag, må det ej misstyckas att
den nu i alltför ofullkomligt skick
framträder något sent som
julnummer betraktad. Det beror i så fall
på omständigheter, varöver jag ej
varit eller kunnat göra mig till herre.

Må nu bara inte Biografen komma
för tidigt i sin egenskap av
provnummer! Det vore skada på idén,
vilket jag kan säga utan inbilskhet,
e-när en sådan ej är en enskild
människas godtyckliga påhitt, utan en

tanke, som, buren av tidens
makter-faller på vem den själv vill och i,
bland någon, som väl är karl att
börja, men därför ej nödvändigtvis
att slutföra dess förverkligande.

Så vänder jag mig för den skull
med ett tack och en bön Om vidare
hjälp till de många för det svenska
biografväsendet och dess sunda,
sam-hällsgagneliga utveckling intresserade,
som hittills stått mitt trevande
försök bi med sitt beskydd och sina
råd och dåd, och som därigenom
mer eller mindre gjort sig
medansvariga i utkommandet av detta
Biografens första nummer. Kanske en
eller annan av dem till självförebråelse
och förtretvid anblicken av dess
redaktionella svagheter vilka dock kunna
och skola bättras, då denna
tidningstanke ej längre har en svag, men
många st arka bärare.

Det är dem, som jag med dessa
ord vill söka:

som aktietecknare i ett blivande
bolag, som i oegennyttig avsikt att
verka för biografiens och folkets
med hvarandra intimt förbundna väl
vill åtaga sig det fortsatta utgivandet
av denna tidning;

som läsare, många och flitiga, av
Biografens möjligast lärorika,
intressanta och roande innehåll;

som annonsörer, vilka, om
tidningens läsare bara blir en liten
bråkdel av biografbesökarnas, böra
få riklig valuta för kostnaden.

Och finner den nyfödda tidningen
dessa tre slags gynnare, först och
främst bland biografiens för sin sak
intresserade yrkesmän, då hoppas
jag att Biografens framtid snart nog
skall vara tryggad och att dess
första nummer ingalunda skall bli
det sista.

Men skulle — sådant vet man
aldrig — Biografen på grund af sin
utgivares fel och otillräcklighet vara
dömd att dö ung såsom andra
gudarnas älsklingar, vill jag ej taga
det allt för svårt, viss om att i sä
fall snart nog en bättre rustad och
framför allt mera sakkunnig i samma
anda griper sig an och lyckas, ty
alla idéer, som födas av tidens
behov och rent uppsåt bära trots
sin tidsenlighet inom sig något av
det eviga livet.

1 hopp likväl om ett snart och
kärt återseende tillönskar Biografen
sina första läsare:

God jul och på samma gång
gott nytt år!

Erik Brogren.

Avtryck av Biografens
artiklar utan angivande av källan
förbjudes.

Begär alltid

Svenskt Skrii- &
Postpapper - • -

från

FinbruKen

STOCKHOLM

(Grycksbo, Klippans Lessebo
pa ppersfa briker.)

Brobergs Bok- & Accidenstryckeri 1912

Jakobsbergsjjataii 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:24:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biografen/1913/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free