Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
13
Landshiografiskt.
BIOGRAFEN I SKOLAN.
Hrr Hallén och Helger motionera i
riksdagen om en utredning om statsunderstöd
för de kinematografiska bildernas
användande i folkbildningsarbetets och skolans
tjänst. Motionärerna utgå från
nödvändigheten att förse den nuvarande
undervisningen både i skolor och
folkbildningsinstitut av olika slag med moment av mera
levande och åskådlig art och påpeka
biografens lämplighet för detta syfte.
Förslagen att införa koncessionssysternpå
biografer eller att upprätta statliga eller
kommunala mönster biograf er tillbakavisas av
praktiska skäl, liksom också
monopolise-ring för statens räkning av
biografverksam-heten. Det rätta sättet är att staten
understöder biografens användning i
undervisningens tjänst.
Redan har tekniken skapat
biografapparater, lämpliga för skol- och
föreläsningssalarna, och en stadig efterfrågan skulle
säkert bringa i marknaden lämpliga films
i den mån de ännu saknas:
Hur understödet skall utgå och fördelas
blir utredningens sak att klara upp.
Vederbörande skolmyndigheter och de olika
folkbildningsorganisationerna torde bäst
kunna sätta den sidan av saken i system.
BIOGRAF SKALL VARA BIOGRAF,
förklarar Stockholms polismästare, i
anledning av redaktör C. A. Tärnlunds besvär
över förbudet att uppläsa Karlfeldts
dikter i samband med offentlig
biografföreställning.
Polismästaren anför, att anledningen till
avslaget, var svårigheten, för att ej säga
omöjligheten, för ämbetet att om flera
ansökningar om dylik medverkan vid
biografförevisningarna i huvudstaden inkomme,
dels avgöra vad som vore av beskaffenhet
att böra medgivas eller icke tillåtas, och
dels övervaka, att vid dylika recitationer
icke upplästes annat än som medgivits.
Antalet biografer i huvudstaden vore nu så
stort att polisens kontrollresurser härvidlag
vore allt för otillräckliga.
Ehuru detta faktum är att beklaga i
visst avseende torde polismästarens åsikt
under nu varande förhållanden vara den
riktiga.
Häromdagen hade en biografägare på
Kungsholmen lovat sin publik en
dragspels-tävlan och ingivit ansökan därom. Men
polismästaren förbjöd tillställningen.
Enskilda dragspelsmusikanter kunna tillåtas
uppträda, men då det gäller en hel orkester,
vars olika medlemmar uppträda i tävlan
med varandra, hör det hemma, anser
polismästaren, på särskilda förlustelselokaler.
TVÅ AMBULERANDE
ARBETARERÖRELSENS BIOGRAFER
skola i dagarne startas i Stockholm av
socialdemokratiska partiet och dess
ungdomsförbund. Inom utlandets arbetarerörelse
har i flera länder biografen tagits om hän-
der för utnyttjande av denna konsts
bildnings- och upplysningsmöjligheter.
Programmet för »Röda biografen», vartill
Soc. Dem. redan döpt detta företag, skall
även innefatta skioptikonframställningar på
duken rörande arbetarrörelsens mål och
uppgifter m. m. Även planeras en egen
filmtillverkning, i fall intresset skulle visa sig
motsvara initiativtagarnes förväntningar.
FÖRSTA OFFENTLIGA FILMSARKIVET.
i landet tycks bli det, som är i görningen i
Göteborg. Stadsfullmäktige ha där
anslagit 500 kr. till de första anordningarne.
Göteborgs museums ombudsman,
kammarherre Carl Lagerberg, är den som skall
förestå arkivet. »Bioramas» ägare, hr
Montgomery, har skänkt en grundplåt i form av en
del värdefulla filmer, och »Cosmoramas»
direktör, hr Husberg, har lovat göra
sammaledes samt i övrigt bistå med råd och dåd.
»Det första man nu har att tänka på — har
hr Lagerberg sagt i en intervju — är
för-varingssättet, en fråga som han hoppas med
fackinannahjälp lösa lätt nog. Men
därnäst gäller det att inrätta sig för framtiden.
Nutidens filmer förmodas icke komma att
passa för framtidens finare apparater.
Man får därför skaffa egna apparater till
museet, »annars kanske vi stå där, när vi
skola om t. ex. 25 år eller så se hur det tog
sig ut vid den första flygningen i Göteborg
eller Barnens dag eller spårvägarnas
invigning. Naturligtvis kommer det att bli
intressant bara om ett tiotal år att kunna se,
hur folk voro klädda och gingo och stodo
1913. Man skall kunna bli alldeles säker i
kulturhistoriska och etnografiska
uppgifter. Göteborg kommer at.t. finnas i levande
bilder och kunna »framkallas» när som hälst.
Jag har tänkt mig att i en framtid anordna
föreläsningar över aktuella ämnen med
filmer som demonstrationsobjekt. En
bildserie som t. ex. Göta Älfs-olyckan är ju
alltid upplysande. Likaså Virgos affärd
med Andrée-expeditionen —- för att nämna
ett par prov på grundplåtarna.»
När skola andra städer följa Göteborgs
exempel?
DEN PATHÉSKA FILMSTRUSTEN.
En Stockholmstidning har i dagarna,
antagligen i översättning från tysk källa,
haft att förkunna att Charles Pathé,
»filmens Napoleon», och innehavaren av den
världsomfattande firman Pathé Frères skulle
planera en trust av filmfabrikanterna. D. v. s.
av ett femtiotal av de största firmorna, till
vilka han med sitt förslag vänt sig i
ärendet.
M. Pathés förslag säges gå ut på att
begränsa antalet filmfabrikanter till 55
stycken. Dessa skulle indelas i två grup,
per på resp. 5 — de största — och 50
stycken. Trasten skulle nå sitt ändamål
genom att systematiskt bojkotta de teatrar,
som spelade andra filmer än trustens. En
av de ekonomiska fördelarna av
trustbild-ningen skulle bli, att antalet mellanhänder
minskades.
Allt detta låter ju allarmerande nog och
vi vände oss genast med en förfrågan i
saken till ett par av våra på området bäst
initierade fackmän. »Dumheter», sade den
ene; »nonsens», sade den andre.
Och lika avvärjande var den Pathéska
firmachefens i Stockholm svar: »Det är
ingenting vid det; möjligtvis en liten
kon-kurrenthistoria.»
— Fjädern och hönan. Så biografägarne
och andra intresserade kunna väl t. v.
känna sig lugna.
»NATTENS DROTTNING».
K. m:ts resolution har nu expedierats
angående besvär, som Svenska
biografteaterns filmsbyrå anfört över Statens
biografbyrås förbud för offentligt förevisande
av dramat »Nattens drottning». Icke
heller i detta fall har ändring gjorts i
censorernas beslut.
KLIPPTA KYSSAR!
Den danska biografpubliken smak
ligger för tämligen långa kyssar. Svenskarne
äro mera måttliga, varför i de danska
filmerna kyssarna här måste förkortas med en
eller annan meter.
Världsbiografiskt.
KINEMATOGRAFEN OCH
HANTVERKEN.
I Berlin har upprättats en »centralbyrå
för yrkesutbildningsförmedling», som tagit
till uppgift att anordna
kinematografföre-ställningar, vid vilka bilder från olika
hantverksgrenar förevisas. Till dessa
föreställningar skola lärjungarna i skolornas högsta
klasser regelbundet inbjudas, för att de på
detta sätt skola komma i tillfälle att genom
åskådning bättre lära känna olika slags
hantverk. Man antar, att dessa
förevisningar skola bidraga till att stärka
hantverkets dragningskraft på ungdomen sedan
den lämnat skolan.
JESU LIV PÅ DUKEN.
Den amerikanska firman Kalem har låtit
inspela ett drama om Jesu liv, där alla
scenerna utförts i det heliga landet just på de
orter som äro förknippade med Jesu historia.
Den högst avlönade filmskådespelerskan i
Amerika, miss Gene Gauntier, som varit
med i Palestina vid inspelningen av Jesu
liv och därvid spelat rollen av Jesu moder,
har lämnat en spännande skildring av sina
upplevelser under färden som
biografskådespelerska. Under denna rekordfärd på
30,000 engelska mil, företagen från Newyork
till det heliga landet liar hon och hennes
sällskap måst färdas på åsna och kamel, varit
omvirvlade av sandstormar, måst kämpa
mot krokodiler och rövare, varjämte deri
unga biografstjärnan själv fått mottaga
friar-anbud från mörkhyade shejker och
hövdingar. Hennes avslag på anbuden om ett
»svart» äktenskap har varit nära att kosta
henne livet.
Gauntier liar naturligtvis haft ett oerhört
gage som ersättning för alla de strapatser
hon får utstå. Biograffirmornas utgifter
för filminspelning gå också löst på oerhörda
summor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
