Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
3
Filmcensuren i England.
Någon av staten anordnad biografcensur finnes
icke i England. Där är man överhuvud icke för
statsmaktens ingripande i medborgarnas liv, för så vitt man
på något sätt kan undvika det, utan att de enskildas
rättsskydd eller allmänt väl därpå blir allt för mycket
lidande. Därför har man, som sagt, ännu ej där
anordnat någon offentlig censur av biografernas films.
Men här hjälper man sig den förutan. Finnes icke
i England såsom i andra länder några biografer, som
ockra på den dåliga smaken och som därför behöva
hejdas i detta geschäft för den allmänna bildningens
och samhällsmoralens skull? Och känner man icke även
där till den lockelse, som biograferna utöva på barn
och omogen ungdom? Jo, både det ena och det andra.
Vad särskilt barnbesöken på biograferna angår, så
hava dessa där tagit en sådan utsträckning, att man
rent av däri trott sig se en av de viktigaste anledningarna
till att gatuolyckshändelserna för barn på senare tider
väsentligt sjunkit till antal i de större engelska städerna:
barnen äro mindre på gatorna, ty de sitta i stället på
biograferna!
Nå, hur hjälper man sig då utan biografcensur i
England? Och skulle icke vi likaväl som engelsmännen
kunna undvara detta nya offentliga förmyndareskap?
Förhållandet är helt enkelt det, att man i England
icke har någon offentlig, men väl en privat filmcensur.
Det är filmfabrikanterna själva, som hava upprättat
den. Förra ledamoten av den offentliga
teatercensu-ren, M. Redford har åtagit sig uppdraget och
tillsammans med sex av honom valda andra erfarna män
bildat en »Censorship Board».
Alla films, som utan anmärkning passera dess
prövning, förses med ett intyg om att de antingen överhuvud
kunna offentligen uppföras eller ock att de därjämte
anses tillåtliga viel barnföreställningar. Sådan attest
visas på biografduken före framförandet av varje
enskild film, och publiken kan sålunda själv kontrollera,
att inga andra än av censuren tillåtna films komma
till uppförande.
Om en biografteater sätter sig över denna fordran,
så levereras inga films till dess ägare från de engelska
filmfabrikanterna, och föreställningarna vid den bio-
grafen förlora därför den attraktion, som
framställandet av bilder av nationellt innehåll medför.
Omkring 95 proc. av alla engelska biografer hava
därför frivilligt underkastat sig censuren, och om de
få återstående vet publiken vad man på föreställningarna
har att vänta.
Så kunna dessa förhållanden ordnas i ett land
med en vaken offentlig moral och med en starkt
utvecklad förmåga av självstyrelse. Hos oss finnes
varken den ena eller den andra av dessa förutsättningar
i samma grad för handen, vartill kommer, att den
inhemska filmfabrikationen alls icke i vårt land har den
dominerande betydelse som i England.
Hos oss måste vi därför vara tacksamma för statens
ingripande även på detta område. Det är visserligen
ingen heder att behöva sättas under statens
förmyndareskap, men det är en lycka, att så sker, när
förhållandena såsom i detta fall påkalla det.
Och liksom i England de hyggliga biograferna blott
hava gagn av den privat anordnade censuren, så hava
dessa hos oss likartad nytta av den offentliga
filmgranskningen.
Skillnaden är blott den, att den frivilliga censuren
kan vara strängare, än den, som verkar med statens
tvångsmakt, samt att man i England måste dragas med
de »ohyggliga» biograferna, från vilkas värsta former vi
äro förskonade.
Vår censurs större släpphänthet behöver
kompletteras av publikens höjda anspråk och av biografägarnas
känsla av moraliskt och estetiskt ansvar. Det är dessa
två högre faktorer för utvecklingen, som denna
tidning vill förstärka. Och glädjande nog lär den redan
fått talrika bevis på att så väl den bättre publikens
som de aktningsvärda biografägarnas sympatier
därvid följa dess strävanden.
Man kan därför hoppas, att vi på den vägen skola
komma lika långt, som någonstädes i utlandet, och att
ej heller biograferna skola vederlägga vårt folks
anseende såsom inom den moraliska och estetiska kulturen
stående lika högt som nationer med vida rikare yttre
resurser. Talet om det svenska folkets råhet får ef vara
sanning. S—e.
Herm, Hamnqvist
Det mondäna Stockholms fotograf.
Bästa ljusförhållanden. Utmärkta anordningar för fotografering \
efter mörkrets inbrott. Konstnärliga förstoringar i pigment j
eller platina, äfven efter fotografier tagna hos annan fotograf. :
Guldmedaljer: Stockholm, Gefle, Paris, Turin.
Regeringsgatan 9, 5 tr. (hiss),
Stockholm.
Ändrad adress!
Telefoner: Riks 2072, Allin. 11204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
