Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDAKTION :
VILLAGATAN 23
Telefoner: Riks 122 90. Allm. Ö. 30 00.
REDAKTÖR OCH ANSV. UTGIVARE:
ERIK BROGREN
EXPEDITION :
H O L LÄ N DA R E G ATA N 10.
Telefoner: Riks 80 91, 400. Allm. 80 91, 80 92.
Andra länders biograflagstiftning.
Hpropå talet om revision av våp biografföpordning.
»Biografrätten», som man väl får kalla ett blivande
ämne i våra söners juris kandidatexamen, får det ena
kapitlet efter det andra. Ämnets teori är dock ännu
i ringa grad kodifierad. Den behöver lösas ur det
ok, vari den ännu drager ojämnt tillsamman med
litterär och artistisk äganderätt, näringsrätt och flera andra
»rätter*)». Och denna utbrytning tarvar att ske
internationellt. Men till clen praktiska reglering av
biograf väsendets yttre förhållanden, som
utvecklingen framtvingat, och som självklart kan, bör och
måste anpassas mera lokalt, foga sig så gott som
dagligen nya bidrag. Sverige har som bekant på detta
område gått nära nog i spetsen, och då vår biograflag
är föremål för diskussion mecl hänsyn redan till
eventuellt önskvärd revision, så har det sitt intresse att se,
hur man på andra håll inrättar sig. Jämförelserna ge
anledning till betraktelser nu närmast, om vi för
dagen hålla oss till clet allra nyaste på området, huruvida
*) Rättslärde, som intressera sig fö rsaken, kunna hänvisas till
en studie över töfjcntliches Kinematogräphenrecht» av
gerichtsasses-sor dr Albert Hellwig, assistent vid Berlins juridiska fakultet, som
ingår i Preussisches Verwaltungs-Blatt, häftet 12 för 1912, sid. 199—
205. Avhandlingen beledsagas av särdeles rikhaltiga
litteratur-hänvisningar, vari även åberopas svenska författare. Häftet kan
rekvireras genom bokhandeln eller från tidskriftens expedition,
Berlin AV., Mauerstrasse 43/44.
våra lagstiftare gått fram med större eller mindre
moderation än andra germanska länders. Svaret ger sig
nog för den eftertänksamme, utan att det behöves
direkt framhjälpas. Endast den reflexionen må här få
inpassas, att medan ansatser hos oss förekomma till
upptagande av abstrakta diskussioner om t. ex.
»biograf-censurs berättigande» o. cl., resonnemanget härom ute i
clen övriga kulturvärlden är avklippt — liksom en gång
hos oss — av förhållandenas eget tvång.
Nödwändighet och nytta ha fått gälla för mer än vackert
klingande ideologiska slagord och spetsfundigheter. Ju
längre man har dröjt, desto hårdare har man gått till
verket. Detta är en iakttagelse, som den invigde kunnat
göra över hela linjen. Fråga är därför, huruvida man
icke i vår biografvärld och bland dess spekulativa
vänner gjorde klokt i att ha i minne, att man vet vad man
har, inte vad man kan få. Är det så, att vi hos oss ha
jämförelsevis fria förhållanden, kanske till och med en
jämförelsevis vidsynt censur, då tål det kanske också
att tänka sig för, innan man river upp strider, som helst
borde få vara avlysta. — Detta i förbigående. Nu
några notiser rörande biograflagstiftningens
dagsnyheter.
Från den 1 april 1913 tillämpas i storhertigdömet
Sachsen en biograflag i 18 paragrafer, som i flera
hänseenden. stundom nästan ordagrannt, ansluter sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
