Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IM O G 11 A 1’ K X
3
förlust av koncessionen, samt konfiskation av filmen,
oberoende av om denna tillhör tredje man! Samma
påföljder gälla, om reklammaterialet befinnes
anstöt-ligt. Och slutligen märkes straff för den, som medför
underårig till annan föreställning än barnföreställning.
Jag stannar nu här. Men anledningar att
återkomma kunna inträffa när som helst, ty, som sagt,
dagligdags lagstiftas det för biografväsendet runt om i
världen, och de ovan anförda exemplen äro att anse som
typiska. Detta tål, menar jag, att tänka på, då man
i all välmening men kanske en smula förhastat ordar
om revision av vår — här passar uttrycket — nådiga bio-
grafförordning. Det första som gjordes vid en
»utredning» i sådant syfte bleve väl som vanligt inhämtande
av material från »lagstiftningen på området i
utlandet», och man känner våra lagstiftares vördnad för
cle utländska mönstren. Vi veta, hur Berlin har det
under herr von Jagows ukaser och en professor
Brunners censurprinciper . . . Låtom oss icke framkalla
gissel över den svenska biografverksamheten, som denna
i stort sett icke gjort sig förtjänt utav, och som den
hittills undgått. Jag upprepar: vi veta, vad vi ha,
men icke vad vi kunde få.
Biographicus.
Pànamakanalen oeh framtiden.
På tvänne av huvudstadens
biografteatrar, Brunkehergsteatern och
Röda Kvarn, förevisades i hörjan
av denna vinter en filmserie över
Panamakanalen. Undertecknad är
ingen biografhabitué oc-h vågar
därför ej fälla något generellt omdöme,
men tvekar icke att för egen clel
beteckna denna serie såsom den utan
varje jämförelse intressantaste, jag
någonsin sett. Denna uppfattning
torde möjligen anses något
påverkad genom ett personligt intresse för
Panamaproblemen, med vilka jag
sedan åtskilliga år sysslat. Den
sällsynta publik-succes, som filmen haft,
lär emellertid visa, att den stora
allmänheten haft samma uppfattning.
Det kunde nog ej vara
annorlunda. Byggnadsarbetet på
Panama analen är rtan tvivel den
väldigaste ingenjörsprestation som
världen i detta ångans, elektricitetens
och maskinteknikens tidevarv
bevittnat. Allt vad tillämpad
veten-s’ a inom olika branscher har att uppvisa, har mer
eller mindre tagits i anspråk vid anläggningarna och
det har skapats av tusentals olika maskiner —■
jättemas1 iner och subtila precisionsapparater — en
underbart fungerande mekanism, som till sist nästan
tyckes ha borteliminerat människan. Eller rättare, fast
hon är oundgängligt nödvändig som ledare av det
helas funktioner, försv inner hon som en mygga i denna
jättearbetets verkstad, där man skär upp bred
dalgång genom hårda fjället, bygger upp berg på slätten,
leder floder i nya fåror, skapar vidsträckt sjö, där
f rr ir torrt land, samt, inte minst, gör till sunt och
’ e’ ocligt land nejder, som
i alla tider va rit de
döds-’ ringande smittornas
hem-ist.
Det finnes ett annat
område, som i spännande
intresse kan fr lit värdigt täfla
n>cd detta den moderna
tek-ni ens triumfer på
Panamanäset, vilka så livligt
åskådliggjordes genom film-
Prof. C. Hallendorff.
serien. Detta omride är
Panamakanalens förhistoria, berättelsen om,
hur den vite mannen ända sedan
första bekantskapen med näset
under nu 400 år strävat att övervinna
naturen, utnyttja näset i
samfärdselns intresse, ofta just i syfte att
skapa genomfart mellan haven.
Historienhärom, om de förhoppningar
som därmed förenats, om de
ständiga besvikelser, som därav följt, är
i själva verket något av det mest
dramatiska som mänsklighetens
hävder ha att uppvisa. Att orda därom
här är emellertid omöjligt.
Eventuellt intresserade tillåter jag mig
att hänvisa till min nyligen
publicerade skrift i ämnet, (Panama,.
Sthlm. 1913, Ljus förlag, kr. 2. — )>
Däremot torde det ha ett visst
intresse att med några rader behandla
ett nära till hands liggande
begränsat kapitel nämligen kanalens
sannolika framtidsbetydelse.
I frågan om Panamakanalens
betydelse tänker man tvivelsutan närmast på dess
blivande kommersiella inflytande. Detta ligger
närmast till hands, då det gäller en nyskapad
samfärds-led, avsedd för handel och sjöfart. Huruvida denna
sida verkligen är den viktigaste, skall för ögonblicket
lämnas därhän. Vad som ligger oss i Europa allra
närmast att spörja, är naturligtvis, vilket inflytande
kommer kanalen att utöva på vår världsdels
ekonomiska liv och på de härifrån utgående stora
förbindelselederna? Därvid torde man i första hand tänka pä
en blivande konkurrens mellan denna kanal och dess
äldre jämlike, Suezkanalen. Om en sådan tävlan har
man redan nu fått
tillräckliga > ittnesbörd genom
Suez-bolagets successiva
sänkande av sina kanalavgifter
inför Panamakanalens
förestående öppnande. Dessa
avgifter, som vid början av
1890-talet utgingo med 9
frcs pr ton ha sedan
1900-talets början undan för
undan reducerats och skola Sjögående mudderverk.
Tippning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
