Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID DET STORA HYGGET
Här är det ödsliga hygget,
fallet, skrämmande, naket och kallt.
Kvällshimlens färglösa pärlemorsköld
kastar ett skimmer av stål över allt,
tvingar till rysning
och skrämmer till ängslan som dagbräckets
köld.
Tusende murknande stubbar,
rävrött, rasslande furugrensris,
axtomma, gulnade, susande strå,
blanksvarta kol från milans spis,
hyggets sorgespel,
sä entonigt tröstlöst att se och förstå.
Husbondefolket är hemlöst,
tiggarefattigt det gått från sin gärd.
Furornas kärnvirke gäldat dess skuld.
Tung var den gången och härd.
Hårdare, tyngre
det kändes, när furorna fälldes för guld.
Hårdare, tyngre än nöden
var dem den älskade gårdens förfall.
Skogarna dö som ens älskade dör:
världen blir kall och lyckan är all,
sinnet förtvinar.
De osällas snyftning i vinden jag hör.
Ruben G:son Berg.
8 December
1913.
REDAKTÖR OCH ANSV. UTGIVARE:
ERIK BROGREN
(RIKS. 1194
TELEFONER { ALLM. 13 94
TELEGRAMADRESS! BIO
N:r 12.
REDAKTION OCH KONTOR:
HOLLÄNDAREGATAN
STOCKHOLM
3
Avtryck av "Biografens" artiklar utan angivande av källan förbjudes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>