Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biografen
18
teatrars tjänst med framgång arbeta för
facket och folket! Det arbetet är möda och
offer värt, så mycket lättare att bära, som
mödan snart nog bör kunna förvandlas till
den lätta gången på banad väg och offren
i vinst. I detta fall är det biografernas
ägare vi ha att vädja till. De ensamma
kunna bana denna väg, nämligen
programtidningens. Förena »Bio» med edra
program och giv dem på samma gång mer än
stundens värde! Lägg till kvällens nytta
och förströelse, veckans och årets! En god
jul- och nyårsgåva, som nästa jul har tusen
möjligheter att vara bättre, än den nu har
råd till.
Hos många av fackets och folkets män
har denna programtidningens idé redan
hunnit slå rot och börjat bära god frukt. Men
med många är ej allt vunnet, och alla, de
äro här i Sverge så vitt strödda, svåra att nå
och ätt i en gemensam tanke ena. För den
skull och för denna gång föres därföre från
denna offentliga plats talan i egen sak och
göres denna vår öppna vädjan, för vilken
ren vilja ocli osparat arbete ej behöver
skämmas, om ett sådant stöd för
facktidningen hos dem den närmast rör. Ty det
tryckta ordet når i vår tid längre, förstås
bättre och biter djupare än det skrivna.
I förhoppning om att icke blott det här
omordade tyska uppslaget, men också dess
svenska förhandstillämpning må finna snart
och lyckligt gensvar i allt vidare kretsar,
sätta vi punkt och slut efter denna rena
fackartikel.
Vartill dock lämpligen bör fogas ett varmt
tack till alla våra vänner och gynnare
under det gångna året ocli en hjärtlig
tillönskan åt dem och »Bios» nuvarande och
blivande läsare om
En God Jul!
Våra små. Tant Amalia liar ett födelsemärke
på landen. Lille Karl betraktar länge vårtan med
intresse, så säger lian till slut:
»Säj, tant, ringer de’, när man trycker på den?»
cStjärntändning.
Se hur stilla stjärna efter stjärna
efter hand i klarnad afton tänds!
Ack, må mörkret mera djupna gärna,
ty allt starkare då ljuset sänds
ned från himlen till den kalla jorden,
där min ande går sin trötta gång,
stundom ett med mörkrets avgrund vorden,
stundom lyft mot stjärnorna i sång!
Stilla blida stjärnestrålar klinga
in i jordenattens mörka brus,
tunga tankar fjärilslätt bevinga,
aningsburna mot de stilla ljus,
som från ovan tala ord så milda,
att ej tungans språk dem tolka kan,
men som fjärran alla lustar vilda
åtbörd blott i kärleks smekning fann.
»Stackars dåre», de mig vänligt säga,
»varför plägad jämt därnere bo,
då du vet att du en gång skall äga
bland oss stjärnor evig frid ocli ro?
Varje själ, som’ upp från jorden tränger,
med sin längtan himlens stjärnor når,
en gång stjärna själv, på fästet hänger
och sin glans från ljusets rike får.»
Erik Brogren.
Srekiska konungen håller truppreuy.
Pathé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
