Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
BIOGRAFEN
Biologiska fil mer.
Illustrationsprou.
Pathé Frères har äran att hava infört den
vetenskapliga filmen å marknaden, och än
i dag är det denna firma, som framför
andra levererar sådana filmer. Man kan
ej påstå att detta, denna del av dess
verksamhet, hittills blivit uppskattad efter
förtjänst, ty dessa filmer visa sig minst
begärliga av alla. Den stora allmänheten äger
ännu ej det odlade natursinne, som finner
en njutning uti att intimt studera det
underbara liv, som ute i naturen på ett så
fängslande sätt framträder.
Men varifrån skulle den stora allmänheten
ha fått detta? Ingenting kommer av sig
självt, och ett utbildat sinne måste övas för
att arbeta väl. Är det månne för djärvt att
hoppas, att biografen här skulle kunna fylla
en stor uppgift, en så betydelsefull till och
med, att en biograf, som uteslutande
upp-toge dessa biologiska filmer på sitt program,
borde kunna räkna på understöd av
allmänna medel, ifall företaget ej visade sig
ekonomiskt bärkraftigt? Men framför allt
är det nödvändigt att ha ett rikt
bildmaterial att visa. Och därför hoppas vi nu,
att Pathé Frères ej skall förtröttas i denna
del av sitt arbete, även om föret i
portgången ej varit det allra bästa.
Här några illustrationsprov ur de filmer,
som tillfälligtvis funnos inne; vilka
emellertid voro mycket fåtaliga och ej heller de
vackraste, firman har att visa.
Den första bilden visar oss tvärsnitt av
en pulsåder och en blodåder. Den förra
med sina stela, ej sammanfallande väggar,
framträder tydligt på fotografien, den senare
däremot, som har tunna, hopfallande
väggar, kan ej tydligt urskiljas. Filmen från
människo- och djurorganismen torde i regel
mindre lämpa sig för den stora allmänheten,
men äro synnerligen värdefulla som
undervisningsmaterial vid våra skolor och
universitet.
Bilderna 2 och 3 visa oss sensitivan
(Mimosa pudica) i sovande och nyvaknande
tillstånd.
I och med dessa bilder äro vi inne på
det intressanta kapitlet om växternas
sinnesförnimmelser. Sensitivan slår igen och
sänker sina blad vid beröring, liksom vid
nattens inbrott, vid inverkan av kloroform
etc., och dessa rörelser äro förmedlade
genom känselhår, där ifrågavarande sinne har
sitt säte. Yäxterna hava sålunda på samma
sätt som vi själva ett sinne för beröring.
Men de hava även i likhet med oss ett
jämnviktssinne, sannolikt organiserat och
funktionerande på analogt sätt som vårt
eget. Även andra former av känslighet äga
växterna. Så kunna växternas klangen
bedöma det stöd, de behöva, och rätta sin
växt därefter; cle fungera som våra fingrar,
när de genom sin känsel lara oss att
bedöma föremålens art och egenskaper. Och
slutligen ha växterna ett synsinne, som
sannolikt ej fungerar som vårt eget, men
som kan uppvisa en alldeles
häpnadsväckande känslighet för ljuset. Man har ställt
unga plantor av indiansk krasse på lika
avstånd från tvenne ljuskällor, som för
människoögat äro identiskt lika starka. Så
snart någon skillnad funnits, har plantan
alltid böjt sig mot den kraftigaste
ljuskällan, hur ringa skillnaden än varit. Ja, man
har till och med efter en belysning under
Vioooo sekund kunnat påvisa en krökning
av plantans stjälk. Synorganen finnas
särskilt i bladen, vars ytligaste cellager
sannolikt i första hand förmedlar denna
känslighet för ljuset. Stundom äro dessa sinnes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
