Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendelska lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
individerna utan saftfärg låta nämligen dela sig i 3 gula
med den ena faktorn för saftfärg och 4 vita, vilka
utgöras av 3 med den andra faktorn för saftfärg och i utan
båda faktorerna. Vi få alltså det lagenliga förhållandet
i fråga om två par av egenskaper, nämligen 9:3:3: i.
Liknande resultat har erhållits med luktärter
(Lathyrus odoratus), i det man vid korsning mellan
vitblommiga raser fått endast rödblommiga individer i
första generationen, men sedan i andra generationen
rödblommiga och vitblommiga i förhållandet 9:7.
Ifrågavarande vitblommiga raser skilde sig till synes endast
med avseende på blommornas eller frömjölskornens
form.
Hur skola nu de Mendelska talförhållandena
förklaras? Vad ligger under det hela?
Redan Mendel uppställde den hypotesen, att en
hybrid producerar lika många slag av könsceller, som det
kan uppkomma konstanta kombinationer mellan
föräldrarnas egenskaper, och att hanliga och honliga celler
utbildas i lika antal av varje slag.
Vi kunna antaga, ätt det gäller två plantor, som
skilja sig i ett avseende, t. ex. blomfärgen, i det att den
ena har röda och den andra vita blommor. Betecknas
den röda färgen med A och den vita färgen med a, så
producerar hybriden följaktligen könsceller med anlag
för A och för a, lika många av varje, varjämte av
vartdera slaget hälften äro hanliga och hälften honliga. Vid
självbefruktning finnas lika stora möjligheter för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
