Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtkultur i djurvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myrorna till föda. Mögel finns aldrig i dessa bon,
fastän »jordmånen» är synnerligen lämplig därför. Här är
det uppenbarligen fråga om en svampodling, och därtill
en sådan, som bedrives rationellt; murarmyran kan
emellertid inte leva på svampen enbart, utan använder
den endast som ett slags delikatess.
Liknande svampodling som binäring bedrives i stor
utsträckning av tropikernas »vita myror», termiterna,
dessa leddjurens förnämsta statsorganisatörer.
Termiterna bo i veritabla palats: de bygga upp åt sig
pyramidlika kullar, som kunna vara ända till två meter höga.
Kullens yttervägg är nästan cementartad och ofta
fots-tjock. Dess inre består av välvda kamrar, förbundna
med gångar; väggarna äro här tämligen mjuka och
fuktiga. Dessa kamrar utfyllas nästan helt av gula,
bruna eller grå bildningar, som likna grovporiga
tvättsvampar och bestå av vegetabilier, genomvävda av
svamptrådar, som merendels tillhöra arter av hattsvamparnas
grupp. Normala förökningsorgan utvecklas ej i
termiternas bon, utan i stället bildas i de håligheter, som
genomkorsa svampbildningarna, små rundade, vanligen
Oskaftade huvuden, som äro tämligen fasta och av
glänsande vit färg. Termiterna äta dessa »kålhuvuden», men
leva ej endast av dem, utan förtära därjämte andra
växtdelar.
Ännu längre i utveckling ha emellertid de
sydamerikanska Atta-arterna hunnit; de äro de mest
framstående växtförädlarna bland myrorna. Resande i det
tropiska Amerika berätta om vandrande strömmar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
