Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Frusna och förfrusna växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frusna och förfrusna växter.
Hur kommer det sig, att en växt fryser och
förfryser, och varpå beror det, att den ena tål kölden, men
inte den andra?
Växtens värme ökas och minskas med luftens;
faller luftens temperatur, utstrålar växten värme, ofta så
starkt, att den själv blir kallare än luften. Men
lufttemperaturen måste, vanligen sjunka till —2 eller —3o
C, eller ännu lägre, innan någon is bildas i växten, ty
cellsaften fryser ej vid 0°, därför att den består av lösta
salter, vilka ofta kunna avkylas till 5 och 10° C. utan att
övergå till is. Är temperaturen emellertid tillräckligt
låg, börja små isnålar bildas på cellernas utsida på
bekostnad av det vatten, varmed cellväggarna äro
indränkta. Men denna vattenförlust måste täckas, för att
jämvikt åter skall inträda; vatten strömmar därför ut från
cellernas inre — och fryser i sin ordning till is, och
mera vatten suges ut ur cellsaften. Sålunda minskas
cellernas vattenhalt alltmer, och på samma gång
koncentreras deras innehåll, ty de däri lösta salterna kvarhållas
av cellslemmet, så länge det är vid liv.
Men så småningom förändras cellernas struktur,
om vattensugningen fortfar, och slutligen går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 27 16:49:49 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bioskiss/0100.html
