Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Alströmer, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅiLSTRÖMER, Jonas. 149
skepp, i ändamål att använda dem mot Sverige: Alström, som
fått kunskap derom, meddelade denna upptäckt åt svenska
Ministern, Grefve Carl Gyllenborg, som deröfver besvärade sig
vid engelska hofvet, såsom ett ingrepp mot neutraliteten, i
följd hvaraf Drottn. Anna förböd skeppens utruastande. Väl
utverkades sedan Parlamentets tillåtelse dertill, men detta
uppehåll i förening med andra omständigheter uträttade dock så
mycket, att denna förstärkning af fiendens örlogs-flotta
uppehölls i fyra år. Icke nog härmed. En af de tillämnade
befälhafvarne på dessa fartyg var engelska Capitainen Chapman;
denne öfvertaltes att träda i svensk tjenst och Alström bestod
honom sjelf fri resa och förtäring, Derigenom vann svenska
flottan en erfaren flaggman, som blef fader till en man,
hvilken blef Sveriges och hela Europas undervisare i ett
förbättradt skeppsbyggeri.
Då Alström tog afsked af ett land, der han tillbragt
sjutton år, som skänkt honom borgarbref och en förmögenhet
af ungefär tre tunnor guld, var det dock icke hans afsigt att
förr vända hem, än han sett ett af manufacturernas
dåvarande hufvudländer hvilket ännu var honom obekant: Frankrike.
Här besåg han alla slöjde-inrättningar, bland hvilka
sidenfabrikerna 1 Tours isynnerhet fästade hans uppmärksamhet, och
utsträckte resan ända till Bordeaux, der han med penningar
bistod en landsman, Commerce-Rådet Kalmeter, som der
qvarhölls för skuld och hvilken sedermera gjorde sig känd för en
utmärkt embetsmanna-skicklighet och som bland annat
sedermera fick af Commerce-Collegium i uppdrag, att uppgöra den
årliga Handelsbalancen, I St. Germain gjorde Alström
bekantskap med engelska strumpväfvare, af hvilka näågra af
honom öfvertaltes att med deras redskaper inflytta till Sverige;
bland dem var äfven Bennet, som sedermera blef Dirvecteur
för en Svensk Flors-linne-fabrik. Från Paris gjorde nu
Alström ansökning att på sin egen bekostnad i Alingsås få
anlägga ett Manufactur-verk. Afresan från Frankrike måste
påskyndas, emedan underrättelse ankom från Rouen, att de
uppköpta strumpväfstolarna ehuru söndertagna och i kistor
inlagda, blifvit upptäckta och confiskerade, samt att
upphofsmannen till denna vid 500 livres förbudna export efterspanades.
I Juli 1723 lemnade Alström Paris, bhesåg i Chantilly det
berömda menageriet och deribland Vicufa-fåren, hvilkas ull
kostade 30 livres skålpundet, och vid hvilkas åsyn han uppgjorde
det förslaget att till Sverige införskaffa dessa sällsynta och
dyrbara djur; vidare tog han vägen öfver Aberville, hvarest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
