Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Alströmer, Clas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 ÅLSTRÖMER, Clas.
mottogs han i sin morfaders, Grosshandlar Classons hus, der
han under den spädare åldern uppfostrades. Fadrens högsta
omsorg var att förskaffa sina fyra söner en bildning, som han
sjelf, i följd af sina föräldrars medellöshet, nödgats sakna,
oech hvilken han vid mognare år med stor ansträngning, så
vidt ske kunnat, sjelf måste förskaffa sig. Detta bemödande
möttes likväl, å sonen Clas” sida, af mycken trögbhet i tankar
och begrepp, förenad med bhåglöshet och en ovanlig styfsinthet.
Småningom lyckades det dock fadren, biträdd af en förståndig
handledare, att genom ömhet så tämja denna motsträfviga
natur, att dessa skuggor dels mildrades, dels alldeles
försvunno; trögheten förvandlades till ett betänksamt men sundt och
moget omdöme; envisheten öfvergick till en fasthet, som
egentligast blott då visade sig orubblig, när fråga var om rätt och
orätt; håglösheten förändrades till en ihärdig flit, som snarare
behöfde hejdas än uppmuntras, och i det unga sinnet
utvecklade sig dessutom många ädla frön, om hvilka man dittills icke
haft någon aning. Landthushållningen, stödd på vetenskapliga
grunder, således på naturhistoria, cehemi och technologi, var
hufvudföremålet för ynglingens studier: derföre blefvo efter
ankomsten till Upsala Akademi Linné, Wallerius och A. Berch
de lärare, hvilkas föreläsningar Clas Alströmer hufvudsakligast
begagnade.
Annu var han knapt 48 äår gammal, då Fadren, en5gt
hvad ofvanföre blifvit anmärkt, emellan sina söner fördelade
en del af sina vidsträckta göromål, i enlighet med hvars och
ens fallenbet och förklarade tycke. <Clas hade för sig valt
Landthushållningen och Schäferierne. — Höjentorp, sätet för
Schäferi-Skolan, Berga, der de vackra Spanska fåren
underhöllos, och det vackra Nolhaga, der man beundrade
främlingarna från Åsien, de Angoriska Getterna, kommo således
under hans uppsigt. Ehuroa Svenska Handaslöjdernas Fader gjort
sig all möda att insamla underrättelser om den spanska
fårafveln, ehuru han i en af sina skrifter trodde sig kunna
försäkra att detta fårslag trifves lika väl, ja bättre än vårt
grofulliga, så hade han dock gjort den oangenäma erfarenheten,
att den spanska racen ej fullkomligt väl trifdes på Berga, alt
den var vida mer sjuklig än både den inhemska och tyska;,
samt att ullen ej upphann den spanska i finhet och ej lika
fullkomligt kunde sorteras. I ändamål att på ort och ställe
derom inhämta noggranna underrättelser, afsändes 1746
Bärfelt till Spanien, meén då äfven hans uppgifter icke funnos
tillfredsställande, beslötden gamle Alströmer att dit afskicka sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
