- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 1. Abrahamson-Axehjelm /
186

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anckarström, Jacob Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 ÅNCKARSTRÖM, Jacob Johan.

ven verkat på Anckarströms vilda sinne, hvartill kom, att han
trodde genom Konungens död en bättre hushållning kunna
’ernås och föreställde sig, att han för enskild del skulle vinna
derigenom lindring i flera utlagor samt Bancomynt komma i
gång i stället för Riksgäldssedlar. Säkert synes det vara, att
Anckarström ej sträckt sin plan längre än att rödja Konungen
ur vägen; hvad sedermera skulle ske, hade han ej tänkt på
och derom hade han éj velat öfverlägga med Grefvarne Horn
och Ribbing, de enda, som han sjelf gifvit del af sitt
förehafvande,

Anckarström röjdes genom de tvänne pistolerna, hvilka
igenkändes af en pistolsmed, som kort förut haft dem
tilllagning. Han bekände sig skyldig redan vid första förhöret, men
nekade i början enständigt, att någon annan varit medvetande
af mordet. Sedermera, då man underrättat honom, att
författaren till den anonyma biljett, hvari Konungen blifvit
varnad för mordanläggningen (Lilljehorn), blifvit upptäckt och
fingslad, samt öfvertygat honom, att Grefye Horns
medvetande af brottet blifvit yppadt, fann han, ”att hans nekande tjente
till intet, utan endast tjente hans själ till plåga.” Han
aflemnade derpå följande skriftliga bekännelse "):

”Ar 1789, då de nedriga pasquillen obehindradt fick utan
minsta tilltal utkomma om Arméen och Herrarne, det våld H.
M. utöfvade på sina Riksdagsmän och Undersåtare; hvad
kunde det annat än uppväcka de starkaste känslor hos hvar och
en, som ej af egennytta var känslolös? Till och med många
af dem kunde ej utbärda att med stillatigande låta’t passera;
derpå följde en såkallad Säkerhets-act, hvilka ändrade alla de
puncter i 1772 års Regerings-form, som till H. Maj:ts frihet i
Regeringen kunde vara hinderlige.”

”Ehuru H. M. vid alla Riksdagar fått penningar under
flera rubriker och dessutom alla Kronans inkomster, som af
undersåtare skola utgå, uppgafs en oändelig skuld, H. M. satt
riket uti.”

”Sist kom Konungen upp på Riddarhuset under ett
Plenum för att få Bevillningen samtyckter; då H. M. såg förut, att
Vice Landtmarschalken med alla dess förut nyttjade högst
ovärdiga steg och uppförande ej kunde få Ridd. och Adeln att
ingå på obestämd tid i den då uppgifne Bevillningen, blef emot
dess förmodan, ehuru H. M. kom mot sitt Ridderskap med en
ansenlig mängd väl trakterade stadens populace, hvilka
öfver
$ €D

") Den meddelas oförändrad, efter en samtidig afskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:26:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free