Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Anckarsvärd, Carl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 ÅAncKaAaRSsväÄrbn, Carl Henrik.
ett Förslag till en förbättrad Grundlag, hvilken, oaktadt
begge författarnes anseende, med sin nästan oinskränkta
valrättigbet af representanter och sin controll öfver konungamakten,
lagd i händerna på en embetsman, som lätt kunde blifva en
spartansk Epbhorus eller en aragonisk Justicia, hos intet parti
inom nationen vunnit något bifalll Han uppträdde såsom
försvarare af rust- och rotehållare emot det ”tyranni”, som
enlist hans förmenande militäre embetsmän icke sällan utöfvade
emot desse medelst cassationer af brukbara klädnadspersedlar,
hvilket ådrog honom först en utmaning af en Officerare vid
Nerikes regimente, samt sedan en högmålsprocess (1823).
Äfven förvärtvade sig Friberren en ökad popularitet, då han
48327 såsom Revisor af Statsverkets räkenskaper ifrade emot
ätskilliga, enligt hans mening, oriktiga anslag af
offentliga medel, bland hvilka han räknade användandet af 8000
Rilr af Åbo Akademi-fond till inköp af Reuterholmska
manuscript-samlingen. Men vid nästa års riksdags början höjde sig
emot honom flera röster, äfven från den sidan, der han, enligt
sakernas naturliga ordning, bordt hoppas finna trofasta
bundsförvandter. Man tadlade den adeliga oppositionen derför att
den ej höll sig tätt tillsammans, att den saknade consequens,
ej handlade efter system oeh ej bildade en compact enhet,
uatan tvärtom i flera vigtiga frågor röstade med Regeringen; så
hade Öfv. Lieut. Hjerta med ifver lagt sig ut för
fullbordandet af Götha Canal, och Frih. Anckarsvärd, som väl med
myeken ifver kämpat emot denna fråga, hade deremot biträdt
”Ministrarnes” mening om en fri brännvinsbränning, hvarvid han
beskylldes, att såsom possessionat mera hafva afsett silt eget
än det allmannas bästa, utlan att man ville medgifva att denna
öfvertygelse hörde till Friherrens öfriga system. Man tadlade
vidare, att Friherren, då han cj blef invald i
ConstitutionsUtskottet, utan i stället i Banko-Utskottet, afsade sig detta
förtroende; men den egentliga stormen bröt först löst, då han
midt under riksdagen tog afsked ur ståndet, i det han
förklarade allt motstånd vara fåfängt och onyttigt. I början af
Friherrens politiska bana hade Tidningen Argus, den tiden det
förnämsta af oppositionsbladen, varit hans ifrigaste anhängare,
men emedan samma tidnings utgifvare gerna, såsom det
syntes, ville vara först nationens och sedan oppositionens målsman
och detta förmynderskap icke af Friberren erkändes, så hade
det goda förhållandet snart kallnat och småningom å
Redactionens sida öfvergått till uppenbar fiendtlighet. En fiende med
ännu större talent uppsteg 1854 emot Friherren, i den under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
