Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appelbom, Anders Haraldsson - Apelblad, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2926 ArPePELBOM, Anders Plaraldsson.
fattiga. Död på Söderby den 27 Aug. 1649, och begrafven i
Fellingsbro KRyrka.
Gift 41606 med Carin Andersdotter (Hök), dotter af
Föfvidsmannen öfver Vestgötbafolket, sedermera Ståthållaren
på Gullberg, Anders Håkansson och Kjerstin
Arvidsdotter Kärling; hade med henne, som dog 1651, 15 barn, af
hvilka G söner och 4 döttrar, väl uppfostrade och väl
försörjde, öfverlefde fadren.
(Källor: Likpredikan öfver Å. H:son Appelbom d. 6 Jan. 1650,;
af Ol. Laurelio. Stockh, 4:0 — Slägttaflan på Riddarhuset. —
Gezeli: Biogr. Lex.)
P. A S,
APELBLAD, JONAS.
Född 4717 i Vadstena. Stadent 1 Upsala 1738 under
namnet Äpelgren, hvilket han sedermera förändrade till
Apelblad. ”Utsågs 1747 till talare på Svenska vid Kronprinsen
Adolph Fredriks emottagande af Cancellariatet; blef 1749 Pbil.
Magister samt äåret derefter utnämnd till Docens i Österländska
Literaturen och anmälde sig såsom sökande till Poöseos
professiouen, hvilken han dock icke erhöll. Om sommaren 1755
företog han i sällskap med Grefve Carl Johan Gyllenborg en
resa genom en del af Sverige, och vidare till Tyskland, der de
båda resande besökte Brandenburg, Sachsen, Hessen,
Thäringen m. fl., hvilka länder Apelblad beskrifvit i trenne särskilda
af trycket utgifna Resebeskrifningar. ”Handel, hushållning och
bandaslöjder, säger Förf., hafva varit mitt förnämsta
ögonmärke”; dock träffar man der dessutom en mängd upplysande’
och särdeles för sin tid interessarta historiska, antiqvariska och
bibliographiska uppgifter. Brandenburg fann Apelblad under
den vise Fredriks spira och kort före sjuäriga krigets utbrott
rikt och blomstrande. Ingen tiggare syntes, handel och
fabrikerna stodo i fullt lif och gynnades genom goda författningar:
Bland andra hade 1730 en sådan utkommit, i hvilken
stadgades, att alla städer, domkyrkor, kloster och hospitaler skulle
på sin jord plantera mulbärsträd: endast i Anklam hade man
på första året erhållit 22 skålp. silke. ”Ho, tillägger Förf.,
hade trott i förra årkundradet eller början af detta, att
silkesafveln skulle komma fort i norra delen af Tyskland? = Sicilien
hölls i början för kall, och den store Sully afrådde K.
Henrik IV i Frankrike, alt någonsin tänka på en sådan inrätlning
i sitt land, och nu är en god del af Sverige, åtminstone
Skäne, icke för kallt. Vi kunna lofra oss dervid all önskelig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
