Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armfelt, Gustaf Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 AnmMmFeLTt, Gustaf Mauritz.
skys fall, blef han, år 1812, för andra gången vald till Cansler för
o Universitet samt upphöjd i Finskt Grefligt Stånd. Följande
året förestod han General-Guvernörs-tjensten i Finland, och dog,
efter en nio månaders sjukdom, på lustslottet Tsarskoe-Selo nära
Petersburg, den 49 Augusti 1814. — Uppgiften att det fartyg,
som förde hans kk från Petersburg, för att nedsättas i hans
förfäders graf uti Halikko socken, skulle i Corpo skärgård
hafva mött ett annat fartyg, hvilket hade den på samma tid
aflidne Reuterholm om bord, är så mycket mera origtig, som
denne sednare blifvit begrafven i Strengnäs, och ej uti Finland.
Sällan har ödet så rikligen begåfvat någon med alla
natuvens och lyckans förmåner, som denne Gustaf Mauritz
Armfelt. Med ett utmärkt skönt, ehuru icke manligt utseende,
förenade han en blixtrande liflighet och qvickbet, ett i högsta
grad intagande väsende, samt myckeu ridderlighet i
tänkesättet, ehuru kanske mindre fasthet och kraft i handling. Han,
liksom alla andra, var sitt tidehvarfs son, och det ihärdiga
allvaret började, under Gustaf III:s regering, att vika för ett
lysande yttre. Han var en glänsande metcor; ty hans dagars
lättsinne bildade honom dertill; under en annan tid hade han
törhända blifvit en utmärkt man. Träffande har man benämnt
h-nom ”Nordens Aleibiades”; likheterna äro mångfaldiga.
Öfver allt stod han hastigt högt i gunst; sällan bibehöll han sig
fortfarande deruti. Hans njutningsrika äfventyr vora otaliga;
vexlingarne i hans lefnad många. — Snille utgjorde en säker
borgen för K. Gustaf Ill:s gunst, och Armfelt blef författare ;
likväl har en sednare tid utredt, att dramen Tillfället gör
Tjufven icke är af honom, utan af Hallman. Armfelt
älskade studier och vetenskaper, och då han sednare gängen var
Cansler för Universitetet i Åbo, hade han redau utverkat en
befallning, om utgifvandet derstädes af”Aeta Universitatis
Aboensis”, jemte ”Läsning för Finnar”, en tidskrift, för
utbredande af allmänt nyttiga kunskaper. Vid hans död förföll
förslaget genast.
Han gifte sig, den 7 Augusti 1785, med Hedvig Ulrika
De h Gardie (f. d. 29 Nov. 1761, död i Stockholm d 7
Febr. 1832), dotter till Öfverkammarherren grefve Carl Juylius
De la Cardie, och dess maka Magdalena Christina
Stenbock. Hon hade varit Statsfru hos Drottn. Sophia Magdalena,
Ofver-hofmästarinna för de Kungl. Barnen vid f. d. Konungens
hof, blef sedan Statsdame vid Kejserliga Ryska hofvet, der
hon erhöll St. Catbarinie orden; men vistades de sista åren
af sin lefnad i Sverige. Hon efterlemnade fyra barn: 4.
Maria Magd. Cath. Augiuwsta, gift med Kammarherren, Grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
