Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ascheberg, Rütger von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅsenEnBERG, Rilger von. 2053
byggarne husvilla gömma sig i skogar, eller söka en bostad
på kyrkogärdar, skördarna förstörda, landets odling nedlagd och
allmän osäkerhet till lif och egendom; allt detta fordrade
kraftiga åtgärder. Ingen hör gräset växa; obemärkt skjuter det
fram och väfver sin leende grönska kring den förut nakna
jorden; lika obemärkta äro odlingens och välståndets framsteg;
man ser dem endast i deras verkningar, och biographen har
gemenligen intet hört. Enda utvägen att i detta hänscende
göra full rättvisa åt Ascheberg var, alt följa gången af dessa
bans författningar, som träffades med hänsyftning på landets
uppkomst, och deruti voro olika mängden af dem, hvilka
årLigen utfärdas med afseende på vissa i en fortsatt cirkel
återkommande förbindelser och skyldigheter, att de sednare höra
till dagordningen och ej vidkomma provinsens historia, men
de förra deremot uppenbara den i organisation inbegripna,
skapande kraften hos en historisk personlighet. Ascheberg byggde
på en religiös och sedlig basis, utgick från folkundervisningens
befordrande genom folkskolor och den allmänna Gudstjensten,
och tycktes ej hafva anselt något vigtigare, än ombildningen
från fullkomlig upplösning till den mest regelbundna ordning
af grundsatser, uppfostran och folklif. IHuru litet förtroende
Styrelsen ännu fatlat till inbyggarne i den nya provinsen,
inses af brefvet till Grefvinnau De la Gardie på HRrapperup,
deruti befalles, alt de Ryttare, som för godsets räkning
uppsattes, borde vara från det gamla Sverige, och af Carl XI:s
skrifvelse till Ascheberg (d. 26 Sept. 1688), atlt ”Ofverstarna
Modeus och Strömberg antaga så många Skåningar, som vore
möjligt, och exercera dem och sedan utcommendera dem med
dessa, som skola gå tll Ilolland; då kunde de uteommendera
så mycket mindre Svenskar och således lättare recrutera
sina regimenten med Svenskar.” Ofverste Makeler skulle äfven
”värfva Hallänningar och Bohuslänningar och dem
utcommendera, så behåller han desto flere Svenskar.” Under
Aschebergs ledning blefvo båda Skånska Cavalleri-regimenterna
iudelta, och för att få bättre tillgång på hästar, drog han
försorg om ”att stuterierna sattes på bättre fot, än de tillförene
varit, hvarigenom icke allenast Skåne, utan hela riket haft en
ansenlig vinning.” Många bref från K. Carl XI till Ascheberg uti
Handl. hörande till Skandinaviens IHist. Dell. V. VI. och berörva i
förbigående rustning, montering och mönstringar, m m. ”Herr
Fältmarskalken torde väl tillbälla Tamereraren (Pilman, adlad
till Adlersten) att hålla militie-jördboken fäördig, och derjemte
låta mig veta, huru han uppför sig, om han är flitig eller icke;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
