Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspegren, Georg Casten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅAsrPEGREN, Georg Casten. Siu
År 1815 företog ÅAspegren, endast för vetenskapliga
ändamål, en resa till Stockholm och Upsala, samt flera till Lund
och Köpenhamn. Med synnerlig förkärlek studerade han sin
födelseprovins, det herrliga Blekinges naturalhistoria; med
samtlige af Sveriges sin tids utmärktaste mnaturforskare stod han i
oafbruten brefvexling. Han lemnade dessa flera oftast vigtiga
bidrag och nya upptäckter till deras arbeten, säsom till Prof.
Nilssons Fauna, Prof. VWVVablenbergs och Hartmans Svenska
Floror, Bisk. Agardhs Algologiska skrifter, Prof. Fries Novitiae
o. s. v. Han ytltrar sig sjelf derom således i Företalet till sin
förtjenstfulla Blekingska Flora: ”Sjelf född och uppvuxen
i det på naturskönheter så rika Blekinge, har naturens
betraktande under de få mellanstunder, som andra göromål lemnade
mig, alltid varit mitt käraste tidsfördrif; jag har alltid funnit
mig mest lycklig att som ett barn hvila i den friska naturens
moderliga sköte. En ny njutning för mig var den bevågenhet
och frikostighet, hvarmed jag omfattades af
naturvetenskapernes idkare. — Dessa för mig så dyrbara relationer hafva i
anseende till mitt ofullkomliga Bibliothek varit mig den rikaste
källa till upplysningar, råd och uppmuntran. Utom den sena
tacksamhet mitt hjerta hembär åt de förevigade män, Prof.
Swartz och Acharius, som vetenskapen och fäderneslandet saknar
o. s. v.” Egentligen torde det likväl vara om hans egen flit
och frikostighet de flesta Botaniske samlingar inom
fäderneslandet vittoa. Men att han icke blott var samlare (som
visserligen äfven ensamt är både ädelt och gagneligt). utan
verklig kännare af vetenskapen vittnar det först efter hans död
utkomna: Växtrikets Familjeträd, en stor i royalfolio
graverad planche, utförd efter en origivell och väl genomtänkt
idé. Skiljd från de lätta communicationsmedel en
wuniversitetsstad erbjuder, mäste han uppfiona andra sält för alt rikta sina
kära samlingar; han förmådde sjöfarande att från aflägsna
länder och haf till sig hemföra dessas alster. På detta sätt erhöll
han flera sällsynta vatten-alger och en dyrbar samling af
koraller, Hvar alla dess samlingar tagit vägen, kunna vi icke
redogöra; de blefvo försålde till olika orter, en del till Lund,
en del till andra ställen. Örtsamlingen, hufvudsakligen
vigtig för Blekinge, lärer, som vi hboppas, stannat i Carlskrona.
Ty som han icke sjelf ägde någon annan förmögenhet, än den
årliga lön hans tjenst lemnade honom, och han uppotfrat hvarje
öfverskott på vetcnskapliga företag, blef det för hans
efterlemnade maka och fyra barn nödvändigt att bastigt realisera allf
hvad för dessas bekymmerfulla framtid kunde räddas vid des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
