Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norby, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Norby, Nils
både pä Latin och Tyska åtskillig bunt kunna framvisas."
N:s blygsamhet förbjöd honom att under lifstiden förete
dessa hedrande bevis på ryktbare utlänningars aktning
liksom af de "hederliga testimonia och prisbref, de honom vid
dess afsked lemnat." Dessa blefvo således föpst efter hans död
för cn större allmänhet bekanta. "Hvar ovildug måste hans
stora lärdom sjelfkrafd erkänna och sjelfva afunden
oknar-kat lemna, när ock D:r Fecht redo om honom i hans yngre
år sade: Rara in hac ætate doctrina ejus est et solido
fun-damcnto superstructa." Hans "digra förstånd och
oförlikneliga minne satte hvar och en, som honoin hörde, i stor
förundran öfver den djupa insigt ban ägde i den botnlösa
Historia Litteraria." Hans språkkunskap var icke mindre. Han
förstod och talade som modersmålet Latin, Grekiska och
Tyska; var väl bevandrad uti Fransyskan och Holländskan;
kände Talmudiskau, Syriskan, Chaldaiskan, Arabiskan,
Sa-maritanskan och Persiskan. Hebreiskan och Rabbinskan "voro
uti talande honom så mednaturade, så att’ ock ofta sjelfve
Rabbinerne höllo honom för en infödd Jude och Rabbi,
den de flitigt besökte. Och medan ban dessutom alltid sökte
åtskilliga lärda Rabbiners umgänge, inhemtade han såleds
mycket af deras antiquiteter, det eljest dem var såsom ett
crimen l;esæ att för enom Ghristen uppenbara, utan höllo
för en helig hemlighet. Och sådan mångsynta lärdom hans
och digra snille flydde honom det namn och anseende hos
de lärda, att de Qcrran ifrån högskolor uti vigtig och
angelägen värf honom förtrol. consulerade."
Nu först önskade N. inträda i kyrkans tjenst. Dertill
"öppnades en hög dörr", då en Svensk
kyrkoherdebeställning inrättades i Stettin. N. blef 1704 den förste, som
utsågs atl bekläda densamma, och förordnades straxt derefter
att tillika vara andre predikant vid ett infanteri-regimente.
Förde samma tid correcturet på den hög-tyska bibel-edition,
som i Stettin upplades, hvarom företalet berömligen vittnar.
Erbjöds 1708 att blifva L.L. 0.0. Professor i Greifswald,
hvilket ban "höfligen" undanbad sig. Emellertid
förorsakades svåra bekymmer. "Ty såsom ban måste, för den svåra
krigstiden, de sednare åren lefva utan lön till år 1715, i
synnerhet då ock den förändringen timade, att Stettin kom
under Preussiska väldet och dymedelst den Svenska
församlingen derstädes dissiperades; så hade han ganska svårt före
och kunde med plats subsistera (ty han blef dock, fastän
utan beställning, try år qvar i Stettin); dessförinnan reste
han till Leipzig och gästade i D:r Carpzowii bus ett halft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
