Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordencrant, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3G Nohdbncransz, Anders.
ändlig massa maculatur. Inom bela detta chaos bor en kärf,
trumpen och egenkär ande, som bakom sig och bredvid sig
ej ser något annat än en lång kedja af felsteg; och hvars
surmulenhet och bitterhet ständigt, i följd af ålderdomen,
af motståndet och enskilda förhållanden, med hvart år tilltog.
Ganska rigtigt anmärkte ban, att inan cj gerna kan böta
cn sjukdom utan att först känna dess orsaker. Dessa
undföllo också icke hans uppmärksamhet, och i allmänhet var
den polemiska sidan den starkaste i hans skrifter. I början
höll Nordencrantz sig rigtigt till symptomernas
grundorsaker: sedermera sköt han dessa mer och mer i bakgrunden,
och påstod att hvarken kriget eller sedel-emissionerna eller
någon annan af de åtgärder, soin vi till en del efter hans
egna, äldre anvisning i Skandia anfört, vållat denna oreda,
utan att inan nästan endast derföre hade alt tacka "några
få acteurer,- som 1755 uppträdde på vexel-lheatern."
Saken förhöll sig på följande sätt.
Ar 1754 hade Ryttmästaren, sedermera Hofmarskalken,
Jennings iugått compagni med Finlay, en af den tidens
största köpmän och bruksägare. Detta bolag lärer hafva
besörjt Vg af hela rikets export, och en stegrad curs hörde
6oledes till dess interesse. Jennings hade äfven inköpt
egendomar för 6,500,000 dlr, till större delen medelst lån ur
Banken, och derigenom fick han äfven enskild anledning att
bidraga till sedelmyntets vanpris. Men han ägde dertill
«nnn andra* skäl. Ostindiska Compagniets andra octroy lopp
till ända 1766. Redan fyra år förut lät Regeringen, enligt
privilegiernas innehåll, tillfråga Directeurerne, om de, mot
förändrade och för Kronan fördelaktigare villkor, önskade
deras förnyande. Desse kunde derpå ej lemna svar, förrän
de rådfrågat Interessenterne. Men innan en sådan
sammankomst kunde hållas, hade ett nytt bolag bildat sig, som
erbjöd sig att betala 10 t:r guld för octroyens undfående
samt i stället för 50,000 dlr, som gamla Compagnict
betaide (hvilken hetaluing likväl 1752 af Sekreta Utskottet
eftergafs), erlägga 75,000 dlr s:mt för hvarje
hemkommande skepp, och alt derå i förskott betala 20 t:r guld.
Regeringen skyndade sig att antaga dessa villkor, men var
o-försigtig nog, att cj stadga någon viss curs, hvarefter denna
afgift skulle utgå, eller bestämma den i något silfvermynt.
"Med den kännedom jag äger af den ostindiska handeln",
säger Nordencrantz, "var ett sådant löfte omöjligt att
uppfylla, utan speculation på en betydligt uppstegrad curs."
Ä ett annat ställe yttrar han tvärtom, i cn två år sednare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
