Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenskjöld, Carl Fredrik d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 fVoRDinaKJÖLD, Carl Fredrik d. y.
kunnat iakttaga, utbredt sig ett eget theosophico-magiskt
svärmeri, som uppspirat dels ur Svedenborgs, dels ur Jak.
Böhmes in. fl:s religiösa skrifter, utgörande, i vår tanke,
blott den motsatta polen af samma tidsmedvetande, såsom
grundadt på förnekandet af Christus i egenskap af verldens
frälsare i ohycklad Luthersk mening, oeh ingalunda, säsom
alltför ofta sker, att betrakta såsom en, vare sig pietistisk
eller symbolicistisk, or t h o d o x - hierarchisk ultraism,
beslägtad med läseri, methodism, "alt-lutheranism", puseyism
o. s. v. Tvertom: liksom Illuminaterne i Tyskland hörde
desse svärmande mystici bestämdt till röreI s epartie t i
Sverige, hyllade Thorild *), samt sökte måhauda redan på
1780-talet förbindelser med dåvarande oppositionsmannen
Reuterholm och hoppades på Hertig Carl, liksom de
gisslades af Konungens favoriter, Kellgren och Leopold. Också
ser man, hvad Nordenskjöld beträffar, att hans actier stego
efter kataslrophen 1792. Att de någon gång, t. ex. den
äldre brodern August Nordenskjöld **), ehuru bestämdt ut-
*) I detta afseende må Hammarskölds ord anföras: "Med det
anseende, som Lidner och Thorild åtnjöto, var det naturligt, att de
skulle vinna anhängare, hvilka sökte dels tillvinna sig deras manér,
dels antaga deras grundsatser eller åtminstone utbreda deras beröm.
Och, då den numera partilösa kritiken måste medgifva, att af denna
tidens öfriga författare det nästan endast var ledamöterna af det s. k.
Philanthropiska Sällskapet, hvilka röjde lios sig ett lefvande
behof af högre ideer och ett sannt sträfvande efter en öfversinnlig
åsigt, var det naturligt, att ett ömsesidigt föltroende skulle
uppkomma emellan dessa Svedenborgare och Thorild samt bans vänner,
hvilka styrdes af samma åtrå och derföre, i deras gemensamma
motståndares omdömen, vanligen förvexladcs med hvarandra."
**) Bergsbauptman i Finland, Bergsråd. Var enligt alla deras
intyg, som kännt honom, en man lika inycket af grundliga
kunskaper, som ädel charakter. Lärer dött i England, dit han lockades af
interesse för Svedenborgianismen. I Hr Crusciistolpes samlingar
finnas några af honom uppsatte "Beflexioner", utvecklande ett eget
theokratiskt liberalt-oclilokratiskt system, enligt hvilket blott "envis
och klok konung" kan komma till större makt. "!:o får han njuta
den stora och rara sällheten bos regenter att regera öfver ett fritt
folk, som af dagliga erfarenheten se sig vara fullkomligen fria. 2:o
aboleras ärftligt adelskap, som är en orimlighet och contradiction i
arfriken, ... endast tjenlig att u’sprida en den allraskadligaste
aristokratism och onaturligaste motarbetiiiiig mot alla den activa
maktens företag och att sätta en skillnad mellan kolningen och folket,
likasom tjocka svarta töcken mellan solen och jorden. 3:o Aboleras
riksdagar. De må vara inrättade såsom förr i Sverige, eller i
Polen, eller som Parlamenterna i England, är deras form ej klokt
uttänkt och alltid öppen att emottaga inflytelser från dem är den
activa makten. ... 7;o Kan ingen bättre och varaktigare sammanbind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
