Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norman, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norman, Georg.
117
NORMAN, GEORG.
Var född i Pommern. Att ban varit adelsman
uppgifves väl ocb det påstås att han skrifvit sig arfhcrre till
Dubbenitz på Rügen, men utan antagliga bevis, samt lärer
ban alltså vara den enda icke-adelsman, som sedan
reformationen innehaft Riks-Råds-cmbetet. Han studerade i
Wit-temberg och blef der Magister. Då Konung Gustaf hos D:r
Luther begärde en skicklig handledare för sin son Erik,
ankom N. 1539 med Luthers och Melanchthons hedrande
vittnesbörd. I Handl. rör. Skandinaviens Hist. 4:e Delen finnas
Luthers och Melanchthons bref om honom till Konungen,
det ena dat. Söndagen Quasimodogeniti, det andra den 15
Maj 1359. Begge recommendera honom såsom en man af
stilla och ärbart sinne, som förer gudfruktigt lefverne,
uppriktig, skickelig, och lärd samt skickelig och väl värd att
vara en Konunga-Sons Läsemästare. Han fick dock ej länge
ensamt beställa med Prinsens undervisning, ty Konungen
fann honom duglig till utförande af värf i statens tjenst.
Han erhöll redan d. 8 Dec. 1559 Konungens fullmakt att
hafva inspection öfver "Bispcr och Presterskapet", i hvilken
egenskap han kallas Superintendent och Superattendcns, och
skulle han jemte under honom i provinserna tillsatte s. k.
Conservatorer och Beligionsråd ordna kyrkosakerna och hålla
visitationer. Han höll också visitationer i stiften, då
Konungen tillegnade sig återstoden af kyrkornas silfver och i
utbyte lemnade ett ex. af Bibeln. Vidare upphöjdes ban
1541 till Svea Rikes Råd och Regiments-Råd, och på
mötet i Wadstena 1552 höll han till Ständerna en vidlyftig
oration på Tyska, hvaruti han ville bevisa tillåtligheten af
Konungens tilltänkta giftermål med sin afledna gemåls
systerdotter. Äfven i diplomatisk väg var N. användbar, ocb ban
skickades af Konungen såsom Sandebud till Danmark 1540
och 1542, till Frankrike 1541 och till Romerske Kejsaren
1550. Han bibehöll ständigt Konungens förtroende. "Ville
att Adeln skulle anamma sina gods länsvis efter Tysk
Ordning." (Erik Sparres Postulat» nobilium 1398). Gezelii
uppgift att Dion. Beurreus kallades till hans efterträdare såsom
Prinsens lärare, då Konungen uppdrog honom andra
befattningar, är origlig, utan ban fortfor dermed, måhända till
till sin död 1555. Beurreus var i Sverige inkommen 1547,
ehuru osäkert är, om ban då redan var Prinsens lärare.
(Killar: Geijer, Sv. Folket» Hist. II D. — Skandinav. Sàllsk. Handl. IV I). —
t jSl.» Rådslängd — Gezelii Lex II D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
