Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D’Ohsson, Ignatius Mouradgea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
D’O n s s o pi, Ignatius Mouradgea.
OFEEGH, JOHANNES NICOLAI.
(Se bokstafvens slut).
D’0 H S S O N, IGNATIUS MOURADGEA.
Föddes i Constantinopel den 51 Juli 1740. Son af
Caneelleren och Förste Tolken i turkiska språket vid
Svenska consulatet i Smyrna Johannes Mouradgea och Claire
Pagxj. Fadren var äfven född i Constantinopel, men
härstammade från Armenien. Äldst hland sina syskon ämnades
Ignatius till köpman, likasom fadren. Vid 23 års ålder
antogs han 1765 i tjenst vid Svenska beskickningen i
Constantinopel och blef kort derefter andre Tolk, samt 17G8
förste Tolk eller Drogueman. Han kände då de förnämsta
Österländska språkeu, och hade studerat dessa länders
historia hos inhemska författare. Förvånad öfver den
vårdslöshet och brist på facta, som uppenbarade sig i dittills
utgifna arbeten öfver de musulmanska folkslagen, beslöt han
att, stödd på original-documenter, sprida ett nytt ljus öfver
ottomaniska rikets annaler. Till en början beslöt han att
utarbeta en historia öfver Selim II:s regering, men Svenska
Ministern (Celsing) uppmuntrade den unge mannen, att
öfvergifva detta förslag, och i stället uppdraga en
vidsträcktare och svårare plan, målningen af hela ottomaniska rikets
öden. Svårigheten att hos ett så föga communicativt,
o-kunnigt och mot ulländningen misstroget folk, samla
materialier till ett sådant arbete var verkligen afskräckande.
Men, uppfödd på stället, nära bekant med rikets förnämsta
embetsmän genom de relationer han i följd af sin
diplomatiska befattning knutit, aktad för sin redbarhet och egare
af en betydlig förmögenhet, kunde dock M. undanrödja alla
hinder. Archiverua öppnades för honom, med egna ögon
kunde han inhemta upplysningar om allt, så snart hans
närvaro icke oroade det vidskepliga och afundsjuka folket, och
han kunde dessutom supplera sina samlingar genom pålitliga
underrättelser af personer, som voro initierade i
omständigheter de der borde vara hemliga för alla forskningar. En
musulmanisk jurist och en skriftlärd, begge af mycket
anseende, meddelade honom allt hvad de kände.
Försedd med rika materialier begaf ban sig ändtligen
1784 till Paris, i afsigt att der tillbringa en längre tid,
som var nödvändig för fullbordande af det arbete, hvartill
han i 22 år samlat materialier. Med biträde af
Mallet-Dupan och af en i hans tjenst varande Abbes snabba penna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
