Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olai, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Olai, sindreas.
drägt, emedan han sett att de Svenske oftast tycka sig vara
den ene visare än den andre, dermed sakerna föllo i skarnet
och blefvo till intet. Men när Legaterne kommo till
England, var Kon. Edvard död och partierna i sådan kamp med
hvarandra, att intet kunde uträttas.
Då Carl (IX) födts den 4 Oct. 1550, lät Andr. Olai
trycka i Stockholm ett latinskt poem: "Soteria principi
Ca-rolo Gustavi filio recens nato" 4:o, som visade hans vittra
bildning, liksom den berättelse, han vid sin återkomst från
England ingifvit, "de statu Angliæ"^ vittnar om hans
förstånd och lärdom. Den är myckel utförlig. Han blef
derpå jemte Måns Johansson (Natt och Dag) till Säby och
Bro, R.R. Lagman i Östergöthland,. Ridd. från 1326 (†
1555) och Göran Norman sänd till Kejsaren, anländande
desse Lcgatcr till Augsburg d. 25 Jan. 1551, sökande
audiens genom Bisk. af Ärras. I anseende till Kejs. sjuklighet
kunde ej någon få med honom samtala; ännu mera
förhinder mötte genom en Gesandt från Lubeck, som klagade på
Kon. Gustaf, alt ban orättvisligen fråntagit de Lnbske alla
deras handels-privilegier i Sverige, men Gesandterne,
säkerligen den med äldre svenska förhållanden mest bekante af
de begge, som kunde skrifva latin, eller Andr. O., uppsatte
en vidlyftig declaration, framställande alla förhållanden
mellan Lübeck och Sverige i handelsväg under K. Gustafs
lid, ådagaläggande, huru Liiheckarne pä ett möte i Calmar
sjelfve erkänt hvad de nu öfverklagade o. m. s., hvarigenom
deras anslag nu motverkades. Mest vinnlade Legaterne sig
om alt knyta handelsförbindelser mellan Sverige och
Kejsarens undersåtare i Nederland, särdeles i grund af
tracta-terna 1527 med Erl/.hertiginnan Margareta, då Regentinna i
i Nederland, och 1553 med Drottning Maria. Gesandterne
återkommo i Juli månad 1551. Ett utdrag finnes i O. Celsii
Monum. Politico-Ecclesiastica p. 16—18 af en till Kejsaren
ingifven not, deraf man finner alt de trott sig behöfva
underrätta Kejsaren, att K. Gustaf var "Caroli l:mi in regno
Gothorum abnepos", således af det urgamla kungahuset (ex
antit|uissima regnatrice domo), den ende, som nu egde
arfsrätt (jure tiemini alii corona vacante regnum dcbebatiir).
Han med sin brinnande fosterlandskärlek och sina stora
förtjenster kunde vid valet ej utan största orättvisa ha förbi-
de Revelske samt dervar. Ridderskap och Adel att gifva sig under
Sveriges krona. Han var en Björnram, blef Amiral i K.Erik XIV:s
tid, broder titi Biskopen i Wexiö Anders Larsson och Mårten
Larssen, Lagman i Medelpad samt Fogde i Helsingland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
